Jädrar vad jag kände mig less igår eftermiddag. Jag hade bestämt mig för att få till en bra dag och en härlig myskväll. Men övriga i familjen var inte riktigt med mig. Som om alla var tjuriga, griniga och trötta. Och alla laddade ur på mig. Jag brukar parera gnäll rätt så bra. Men även jag har en gräns! Sällan att jag ryter i från men igår rann jag över. Skrek nog ungefär såhär.
” Fy fan vad alla är tjuriga på mig! Fy fan vad det smittar av sig! Här försöker jag fixa och göra mysigt, men jag är för fan ingen SLAV!!!!! Så sjukt otacksamt!!!!!” Ghaaaaaa!!!!!!!!!”
Skönt att pysa ut alltså, tror resten av familjen måste förstå att även jag är en människa av kött och blod. Efter mitt utbrott la sig ändå något slags lugn över familjen. Som om något föll på plats och kanske, kanske alla förstod att vi måste hjälpas åt om det ska vara trevligt. Hoppas det i alla fall…..
Lika tjuriga som alla var igår, lika gulliga var de i morse! Alla grejade med sitt och Alva och Edvin lekte så himla bra med varandra. Jag gjorde en kaffe och undvek att titta ut genom fönstret ( hua vad trist det ser ut nu! ) Jag drog istället igång förra säsongen av Ernst sommar. Jag försjönk en stund i blåklint och färskpotatis. Trevligheternas trevlighet!
När kaffet och programmet var slut gick för att se efter vad Alva och Edvin hade haft för sig. Det var så väldans tyst och lugnt.
De hade lekt ” vi går till parken” och byggt upp just en parklek i sängen. Perfekt tänker jag, då slipper vi gå ut……
Idag blir det allt en bra dag! Eller hur?!
Tänk så här… Efter kaos och jävligheter kommer.. flyyyt❤️ Ta hand om dig, tack för att du delar med dig även av surheter, då du hjälper andra att känna att det faktisk är mänskligt och nödvändigt att ryta ifrån ibland!
Tack snälla du för din fina kommentar. Det värmer mer än du kan tro! stor kram