Category

Trädgård

Mäta avstånd och förälskelsen.

By | Blomster, Trädgård | No Comments

I veckan har vi hunnit med ännu ett besök på tomten. Det börjar kännas mer och mer som hemma. Fortfarande överväldigande, men hemma!

Vad håller Morgan på med här tro? Blivit trädkramare kanske?

Trädkramandet är det nog mer jag som står för.

Men vi hjälptes åt att mäta hur långt det är mellan de träd vi ska ha kvar.

Det är ju så att vi har anlitat en trädgårdsarkitekt som kommer hjälpa oss att forma våran dröm. För att få ritningen så exakt som möjligt så försöker vi få till rätt avstånd i trädgården.

Vi har fått en första utkast på planritning av trädgården och den är faktist helt fantastisk. Lovar att visa här när den är klar.

Vår dröm kan bli verklighet.

Jag hade även span på äppelträden och tror faktist ett av dom snart har mogen frukt!

Kolla! Krikon oxå!

Jag har sagt det förr, men jag blir som ett barn på julafton så fort vi besöker vårt framtida hem. Jag springer runt än här än där. Hjärtat bultar och kinderna blir rosiga.

Jag är förälskad!

Vi har så lite tid och det blev bara en snabb visit, men jag fick ändå med mig lite växtlighet, nypon, rönbär och väldigt många skalbaggar.

Önskar er alla en fin fredag och en härlig helg.

Kram!

Åter på tomten och en häxring.

By | Familj, Trädgård | No Comments

Godmorgon måndag! Här i Stockholm är det första skoldagen. Det är något rätt speciellt över det ändå.

Vi ska snart skynda iväg, men tänkte att vi skulle titta en sväng på gårdagen först. Vi besökte nämligen vår tomt igen.

Vi var utrustade med både det ena och det andra.

Fika såklart! Men även en sån där insektsburk med förstoringsglas i.

Uppskattat av alla faktiskt, eller kanske inte insekterna, men dom fick faktist lov att stå ut en stund.

Och så kom våra kompisar förbi och hade med sig hembakt äppelpaj. Så himla trevlig och få hänga en stund! Fina vänner i en trädgård. Idyll!

Till allas men särskilt Love och Alvas lycka, så var hunden Willeman oxå med.

De klättrades i träd såklart!

Jag tog även med sådana där kritor en kan rita med på asfalt. Funkar även på hus vill jag meddela.

Även detta var kul för alla. Det är ju något jag klurar på en hel del, att hitta aktiviteter som funkar för hela familjen. Rita på hus och kolla insekter var tydligen våran grej.

Visst är det något särskilt det där med en trapp. En hamnar alltid där förr eller senare.

Att åka på utflykt är mysigt, men absolut en smula omständigt. Jag vet att jag tjatar lite nu. Men om mindre än ett år så kan vi bara öppna dörren, ta ett steg ut och då är utflykten liksom där. Vi bor rätt i den.

Kan fånga hur många insekter som helst och bjuda hem kompisar och ungarna kan tumla runt hur de vill. Fast då får de allt hålla sig till att rita på papper….

Vad är nu detta för bild mitt i den trevliga utflykten tänker ni.

Jag blev oxå förvånad. Det syns inte så tydligt på bilderna här, men runt dungen så löper en upptrampad stig, helt rund i formen.

Himla märkligt tänkte jag, kan det vara att råddjuren går så cirkelformat runt och käkar just där….hmmmmm bästa att ringa mamma och pappa ( mitt lexikon )

Information jag fick var  att det troligtvis är en Häxring! Vaaaaa??? Sa jag först, men mamma berättade att det är Rådjurens parningstid och hanen jagar honan i snäva cirklar. Detta kallas alltså Häxring, eller Älvdans.

Tjusigt ju!

Nu kilar vi iväg mot skolan. Ha en fin dag! Kram från naturrundan.

Kastanjer och snart skolstart.

By | Familj, Trädgård | No Comments

Godmorgon lördag!

Tänk så fort det går ändå, detta med att komma in i vardagen igen! Helt plötsligt har jag koll på att det faktist är helg.

Det enda som står på schemat idag är att Wille och Love ska till frissan. Skola nästa vecka och då tycker jag det är fint om dom är en smula ansade. Tänker oxå att det blir lättare att hantera lössen som kommer komma som ett brev på posten. Varje skolstart samma sak…..

Hittade det här bilderna på Love och kastanjen, från förra hösten. Utanför vår gamla lägenhet så tornade majestätiska kastanjeträd. Ett säkert hösttecken är väll ändå att ha en kastan i fickan!

Blev extra glad när jag upptäckte att vi faktist har ett stort kastanjeträd på vår tomt!

Kanske får bli en tur till tomten idag igen, se över äppelträden!

Men låter en bild på Alva från förra sommaren sätta känslan!

Ha en riktigt go helg!

Jag vill se hela himlen och den finaste buketten någonsin.

By | Familj, Husdrömmen, Trädgård | 2 Comments

Häromdagen när vi var på den där fina lunchdaten, så var vi ju såklart även tvungna att titta till vår tomt. Stega upp, drömma oss bort!

Fast allra mest så stod jag bara där. Lyssnade och hörde inte alls stadens brus.

 I lägenheten kommer jag på mig själv med att leta mig ut igenom fönstret och söka himmelen. Mest ser jag andra höghus, men visst får jag en liten skärva av himlen. Jag vill se mer!

Här kommer jag att ha tillgång till hela himlen! Endast ett äppelträd som skymmer sikten här och där, det står jag gärna ut med!

Det finns huuur mycket äpplen som helst. Jag vet ju inte riktigt när de mognar. Men hoppas på att de hinner mogna innan Morgan börjar jobba helger. För då vill jag så gärna ta med barnen och Morgan på en äppelplockar helg, för att efteråt bege oss till ett musteri och göra äppelmust!

Är det någon som har bra recept, där äpplet spelar huvudrollen så dela gärna här!

Funderar oxå på hur vi bäst ska komma åt äpplena högst upp? En sådan här kanske? Eller någon som har ett bättre tips?

Några kvistar fick allt följa med hem till stan.

En äppelbukett! Där vilar jag blicken ett tag.

Mitt drömigaste inlägg.

By | Anebyhusgruppen, Husdrömmen, Trädgård | 9 Comments

Nu tycker jag faktist att det är dags att vi dyker ner i mina trädgårdsdrömmar! Ni som har följt bloggen från start vet ju att min längtan efter en trädgård är nästintill svår.

Tack och lov  för Pinterest! När min längtan känns för ohanterlig går jag in och söker på bilder, inspiration till vårt framtida hem. Jag svävar iväg, men det kostar faktist ingenting att drömma!

Så låt mig guida er, välkommen till min dröm!

Men just denna bild är faktist ingen dröm. Den är från Susanne, trädgårdsarkitekten som ska hjälpa oss forma vår trädgård.

Bilden visar tomten efter att vi fällt en del träd, vissa försvinner till förmån för huset, andra pga att dom tar för mycket energi från resterande trädgård eller helt enkelt är för trötta.

När vi började fila på vår husdröm så hade vi en gemensam tanke. Vi vill skapa ett öppet hem! Det ska vara lätt att ta hem kompisar, för både barn och vuxna. Alla ska vara välkomna. Men det ska oxå finnas plats för att dra sig undan. När man söker en stunds lugn och ro.

Vi tänker vår trädgård i följande rum.

1- Barnens avdelning, 2- köksträdgården 3- gräsmattan/äng 4- äppellunden 5- hänget närmast huset ( hänget närmast huset kommer i ett senare inlägg, annars blir det bara fööööör lååååångt )

Men vi börjar med entren.

Välkommen hem skriker denna grind till mig!

Vi kommer ha två ingångar till vår tomt. En ingång blir bilväg och kommer ligga längst ut till höger. Men vi kommer även ha en ingång mitt på tomten mellan två björkar som redan står där. När man kommer släntrandes från skogspromenaden eller från badstranden.

Vora allt fint med en grind där!

Nu kommer vi nog inte ha staket, blir nog en häck istället. Men denna är väldans fin! Grönt är skönt!

Du snirkliga gång! Vad gör du med mig! Vart för du mig? Tänk knastret under skorna. Åhhhhhh!

Bäst att inte förvilla sig allt för långt, vi viker av till den lekfulla avdelningen. Här är det lite mer skogstomt, hasselbuskar samsas med både ek och kastanjeträd.

Lite laglöst och på svaj. Underbart!

Barnen vill ju så gärna ha en studsmatta, jag kan ha lovat dom en, men oroar mig för gipsade ben om sommaren. Men om jag  gör den såhär mysig så dom inte vill hoppa i den……. Äh, fattar att min önskan är lönlös. Men visst kan en studsmatta bli fin om kvällen i alla fall.

För att inte tala om den här utomhusbion! Den skulle ju ta myskvällarna till en ny nivå!

Ja, jag vet att jag drar iväg. Men detta var väll ändå en rimlig och smart lösning! Lastpallar blir långbord till ett barnkalas. Fiffigt!

Funkar även kvällstid!

Men låt oss vandra vidare till köksträdgården. Odlingar i pallkrage och ett litet växthus som skymtar därborta. Oj, oj, oj tänk att få fart i några tomatplantor! Kliva in, nypa lite tjuvar och äta tomaten som om den vore ett äpple…..Dra mig baklänges!

Men ska vi odla så får det bli i något slags hägn. Kryllar av rådjur kring vår tomt. Rör inte min gröda!

Blir upprörd bara jag tänker på det, så låt oss vända blicken ytterligare ett varv. Visst ska vi ha en del gräsmatta men även sommaräng, för humlor, bin och romantiska kvällar.

Den här bilden har jag bestämt lagt upp förut. Men vi har ju ett stort Gråpäron mitt på tomten, tänk att omfamna trädet med detta. Ett ställe att dra sig tillbaka till, med en bok eller den där påsen godis en vill äta ifred.

Mmmmmmm fler ställen att dra sig tillbaka till. Det där äppelträdet jag ska vila pannan emot när endast mamman är vaken. En fin bänk där! Eller så får det stå naket som det är, vill ju komma åt att krama ju!

Vi måste titta lite på blommorna oxå, visst blir det en rabatt någonstans!

Den här färgpaletten alltså!!!

Lavendel! Ge mig mer lavendel! Mitt favoritrecept på lavendeldrömmar hittar ni här https://www.tasteline.com/recept/leilas-lavendeldrommar/

Och bolltisteln, så dramatiskt tjusig!

Pioner och daggkåpa gifter sig fint!

Men belysningen då, hur tänker vi där?

Tänk att belysa någon av våra stora ekar. Nästan läskigt ju! Men mest helt magiskt!

Bara tanken som sätter gränser, och så plånboken såklart….men varför inte en paraplyfest!

Jag skulle säkert kunna lägga upp 100 bilder till. Men då kommer ni förstå hur galen jag faktiskt är……

Tipsar istället om att läsa en fin artikel om vår husdröm i Anebyshusgruppens tidning, länk hittar ni här https://anebyhusgruppen.se/inspiration/artiklar/vagen-hem-for-morgan-alling/

Ja, där var dom drömmarna! Älskar att drömma om drömmarnas trädgård!

Om di där tårarna som aldrig kom.

By | Familj, Husdrömmen, Trädgård | 7 Comments

Igår ordnade vi barnvakt till alla barnen. Det är nämligen så att vi har en köpare till landet!

Vi for iväg till stugan för att plocka ur städa och gråta ut vårt älskade landställe.

Stora rabatten var så fin, så fin. Timmarna jag spenderat här går inte att räkna.

Och äppelträdet vi fått av mamma och pappa, som varit så näpet, hade äntligen gett frukt!

Jag slog mig ner en stund på trappen, samma trapp som jag satt på den där första sommaren. När landet var alldeles nytt för oss. Då var det midsommarafton, barnen sov och jag och Morgan satt där på trappen mitt i sommargrönskan och kände en ofattbar glädje över att detta var vår plats på jorden.

Igår tänkte jag att nu, nu du Anna-Maria får du gråta ut. Men så kom de då inga tårar. Det infann sig ett stila lugn. Samma känsla som då, den där första midsommaren. Detta är så rätt för oss! Vi ska vidare nu, mot något annat. Det är dags nu, att lämna över till en annan familj att njuta av Sjöskogen. Och vi, vi fortsätter på vägen mot vårt hem.

Men det finns en dörr jag inte riktigt mäktar med att glänta på. Och den handlar ju om vännerna vi fått därute. Hur otroligt fint vi har haft det tillsammans om somrarna. Hur de andra mammorna såg hur det var fatt, den där första sommaren när Alva och Edvin var så nya. Värmen jag kände, hur dom slöt upp kring mig som ett enda stort bultande kvinnohjärta!

Det fina är ju att även om vi flyttar nu så finns ju människorna kvar! Dom släpper jag aldrig!

Hejdå min älsklingsutsikt, jag firar av dig med smultron på strån.

Skylten skruvas ner. Känner inget vemod för det, däremot pirr inför när vi skruvar upp den på vårt hus.

Längtar!

Länk till veckans poddavsnitt hittar ni här https://play.acast.com/s/familjendahlalling/f9ebe45d-0a5d-46a9-8978-737c5d1139f6  trevlig lyssning 🙂

Något väldigt, väldigt roligt!

By | Trädgård | 4 Comments

Det är väl ingen hemlighet att jag har en stark längtan till vår trädgård.

Min längtan är faktiskt inte riktigt hanterbar. När jag pratar om vår framtida trädgård så snubblar jag på orden. Det blir för stort! Jag skulle kunna kasta mig ner på marken börja gräva för hand så att akrylnaglarna sprätter åt alla håll.

Vi har bestämt oss för att investera i en trädgårdsarkitekt. Bara jag skriver den meningen så hör jag trumpetfanfarerna i bakgrunden. Och i tisdags innan skolavslutningen så hade vi en träff med just vår trädgårdsarkitekt Susanne. Vi skulle se över vilka träd som vi behöver ta bort, och vilka träd som behöver extra kärlek.

Gräset stod ganska högt kan man väll säga.

En del träd kommer ryka för att ge plats för huset, men vi ser till att behålla de träd som funkar och mår bra.

Det är ju en gammal tomt som fått sköta sig själv länge så vissa träd har redan kastat in handduken.

Men den här Eken mår bra! Titta bara på trädkronan, så dramatiskt vacker ju!

Och de här två som är som tvillingar, måste vara kvar ju! Kan bli kul att klättra i oxå!

Här ser ni stammen på ett äppelträd, hur kan det leva när det är ihåligt frågade jag Susanne. Hon svarade att trädet drar i sig näring genom barken.

Sååååå kul att lära sig detta!

Som sagt, gräset stod väldans högt!

Hittade förgätmigej som matchade klänningen så fint.

Note to myself. Att försöka se lite romantisk ut på bild, med bara ben i högt gräs kan straffa sig.

På kvällen plockade jag 11 st fästingar!!!! Romantiskt värre….

Det är så många saker runt oss som ska falla på plats just nu.

Jag samlade kraft en stund vid ett äppelträd.

Håll ut!

Vi kommer klarar det!

Håll ut!

Plötsligt hörde jag ett välbekant ljud.

Va? Det kan det väll ändå inte vara tänkte jag, men visst var det klappret av hovar.

Jag sprang ut på gatan och där var det någon på en häst som red förbi!

Detta ska bli vår verklighet och jag är så glad för detta att jag vet inte vad faktiskt!

En påminnelse och ett hjärta rött.

By | Trädgård | 4 Comments

Här kommer en påminnelse om att gå och rösta!

Jag gick och förtidsröstade igår. Mina politiska åsikter bultar lika varmt och rött som mitt hjärta, ikapp med både läppstift och naglar.

Min tro om en bättre värld för alla har jag fått med modersmjölken. Och ändå längre tillbaka än så!

Har man möjlighet att rösta så gör det! Det är något stort, högtidligt och otroligt viktigt!

Färdigröstad och klar!

Jag slogs av ett väldigt vemod. När SD började synas på den politiska kartan upplevde jag dom mer som en nagel i ögat, något som jag viftade bort, som en irriterande mygga en sommarnatt. Men dom har ju för fasen utvecklats till en malariaskräck!

Jag känner mig både bekymrad och rädd men allra mest sorgsen. Min upplevelse är att SD för en politik som är både mörk och bottenlös.

Hua, jag var tvungen att ta till flykt, rakt in i Ringens blomsteraffär. Där finner jag alltid tröst!

Denna dag i pionerna!

Sen skulle jag baaaaara köpa EN påse frön. Lite ringblommor att så i pallkragarna på landet. Hade inte tänkt plantera mer än så, mer att det skulle vara lite fint för den som ev köper landet till sensommaren.

Men det bidde visst inte så. Vet inte om det var min oro för det politiska läget eller vad, men jag kom i alla fall hem med liiiiiite mera frön.

Det här med att blanda politik och blomsterinköp, inte bra för min plånbok!

Ett steg närmare drömmen.

By | Familj, Husdrömmen, Trädgård | 7 Comments

Jag skrev igår om att förändringens vindar blåser. Lägenheten är ju såld och vi ska snart ta vårt pick och pack, lämna Älvsborgsgatan och flytta till en andrahandslägenhet. Där ska vi hålla till, medan huset vårt byggs.

Kan ju verka som en liten parantes i livet. Men för oss är det ändå en stor förändring, och lite rackligt känns det allt i själen.

Men gårdagen fick en bit att falla på plats. Plana ut det där värsta rackliga. Ett steg närmare vår dröm!

Vi åkte ut till vår tomt för att träffa en trädgårdsarkitekt. Tanken är att hon ska hjälpa oss att få ordning på stället.

Alltså wow! Så otroligt roligt för oss som har ett så stort trädgårdsintresse, men är sådana nybörjare.

När hon började prata och förklara, titta på trädgrupperingar, vilka träd som var stressade och behöver ge vika för att andra ska få mer kraft. Hur vi kan tänka med gräsmatta, blomsteräng m,m.

Jag var helt i extas! Kändes faktist som om jag skulle kräkas. Inte för att jag på något sätt mådde illa. Men det var nästan för bra! Alla år i lägenhet, som jag längtat uuuuuut!!!! Alla drömmar om jord under naglarna och friheten!

Jag bubblade liksom över!

Vi har ju aldrig sett tomten i blomning, helt underbart var det! Tydligen har vi ett stort kastanjeträd!

Och i en kant på tomten så växer det Hassel. Det var så otroligt mysigt där! Tänker ett fint ställe för koja till barnen.

Hägg!

Så fint med både Konvalj och Gullviva!

Jag kände mig så in i bängen lycklig! Lutade mig en stund mot ett äppelträd.

Det är här jag tänker vila min panna när endast mamman är vaken. Smyga ut när alla sover, stanna en stund och vila allt det där som bor inuti mig.

Min plats på jorden!

När vi var klara var det lunchdags. Jag var så bubblig i hela kroppen och styrda kosan mot närmsta pizzeria/grill. Jag liksom kastade mig över resturangägaren och sa – Hej! Vi kommer bo här om ett år! Vi kommer lära känna varandra för vi äter jätte, jättemycket pizza! Vi kommer bli kompisar……..

Han var inte riktigt lika bubblig som jag och svarade – Hej, eeeehhhh, oj, ok, om ett år sa du…..

Tänker ändå att vi fått vår första kompis i Boo Gård nu!

Ciao Bella! Vi kommer se mycket mer av varandra! ( om ett år i alla fall )

Bitterljuvt!

By | Familj, Trädgård | 2 Comments

Landet måste säljas, så enkelt är det. Att ha två hus funkar varken ekonomiskt eller tidsmässigt. De senast åren har landet känts mer som en börda. ( För mig i alla fall. ) 5 veckor om året är det ren och skär magi, men övriga veckor blir landet något som inte hinns med. Något som skaver.

Men! Det kommer ändå göra ont. En bitterljuv svidande smärta. Ni kommer få ha lite tålamod med mig här.

Jag älskar tiden vi har haft på vårt landställe!

Springet i benen och en fjärils vingslag.

Kusinhäng och ljumna kvällsbad. En kvast i en tall.

Min älskade tacksamma blomsterrabatt, som gett mig både fästingar, skrubbsår på knäna och ett glödande trädgårdsintresse.

Men det blir en sista sommar! Vi ska verkligen suga musten ur det sista landet hänget. Och när jag tänker på våra fina grannar därute, som blivit så goda vänner, ja då känns det allt annat än kul.

Bitterljuvt är bara förnamnet.