Monthly Archives

februari 2020

Sportlovet då? Och inte längta bort mer.

By Familj 2 Comments

Wille och Love har ju haft sportlov. Men både Morgan och jag har haft fullt upp med jobb, så har inte funnits tid till att resa iväg någonstans. Plus att jag vill spara varenda krona till huset!

Annars brukar vi ju fara iväg på loven, och visst hade det varit kul med lite skidor någonstans uppåt i landet. Men just nu ryms det ingen resa.

Vi bor ju nära Hammarbybacken och när nu snön föll över Stockholm så drog vi oss dit en eftermiddag.

Jag har varje skollov längtat bort, bort från stan, till någon annanstans!

Nu längtar jag efter att inte längta bort.

Att få vara hem i vårt hus ett helt lov. Pyssla, pussla och dricka varm choklad.

Stanna på ett stället, på vårt ställe. Hemma!

Med vår framtida trädgård i sikte!

By Blomster, Trädgård 2 Comments

Visst hade vi en liten fadäs när det kom till sådjupet av vissa frön…..men skam den som ger sig!

Vi pysslade lite med blomstren igår.

Så väldigt trevligt!

Jag delade på basilikan och den fick komma i nya krukor. Det doftade ljuvligt!

Och den ynka lilla pelargonen som ändå klarat sådjupet, gav vi en egen liten, liten kruka.

Hur himla gullig får det lov att vara?

Titta så det växer och knakar i Alva och Edvins odling. Men är det smultron? Kanske Ami vet?

Vi väntar lite med att dela på dem. Tänker att de få växa till sig än lite mer, så att det klarar av att hanteras av treåringarna. Vi får se. Fortsättning följer……

Snart är säsong 2 här.

By Husdrömmen One Comment

Ja men visst! Snart är säsong 2 här, våra små filmer som vi gör i ett samarbete med Anabyhusgruppen som bygger vårt hus.

Vissa episoder är redan inspelad men några har vi kvar att göra. Och igår var första filmdagen.

Barnen tyckte det var lika skoj som vanligt. Jag pustar alltid ut när jag märker att det funkar. Hade barnen varit missnöjda hade det varit rätt svårt. Men när Love får på sig myggan ( micken ) då är som om det tänds en liten extra gnista. Jag anar en viss dramatisk ådra 😉

Notera att båda mössorna är mina!

Så mysigt att få hänga runt i huset såhär tillsammans!

Jag ville inte riktigt åka därifrån, vårt hem ju!

To bo continued…..

Drömmen om en katt!

By Drömmar 8 Comments

Ja men är det inte så att skaffar en hus så skaffar en katt? Eller?

Vi hade katt när jag var liten. Vi hade haft hund länge, men katten blev liksom mitt alldeles egna husdjur. Grålle! Ja först hette han Grållan, men vi upptäckte snart att det var en Grålle.

Jag gillar katter! De är ett så mysigt inslag i hemmet, oftast rätt självständiga och det tycker jag känns fint. Sen finns det ju ingen bättre musjägare! Jag är så vansinnigt rädd för gnagare, eller ärligt talat har jag som en fobi! Jag är uppvuxen på landet, det rasslade i väggarna och under diskbänken såg vi ofta muslort. Men katterna höll det alltid i schack!

Jag vet inte vad jag skulle ta mig till om vi fick in möss i huset och Morgan skulle vara bortrest så jag blev tvungen att jaga ut den själv……jag ryser så det gör ont i tänderna av bara tanken.

Så får nog bli en katt, som förhoppningsvis kan rädda mig ur en eventuell knipa…..

Men vilken sort?

Birma katten är ju vacker så det förslår! Men att plocka fästingar i den pälsen…….känns som ett heltidsjobb. Vi hade bondkatt och kanske att det får bli just en sådan?

Kolla in syrrans katt när den var bara ett litet pyre…..åh!!!!!!

Min systerson med katt. Myyyyyys!

Vi hade två katter till förutom Grålle. Minns när en utav dem var med ungar.

Jag vaknade en morgon och det var helt blött i sängen, var då kanske 12 år och trodde jag pinsamt nog kissat ner mig. Men så var inte fallet. Katten ( som jag inte mins namnet på ) hade fött sina ungar i mitt knäveck. De låg där och snuttade så fint och jag var och är så förundrad över att jag legat så stilla om natten och inte råkat rulla över den lilla familjen.

Ja, så om vi inte hade nog med drömmar om hus, hund, trädgård så kan vi även lägga till drömmen om en katt på listan 🙂

Ps här hittar ni veckans poddavsnitt https://play.acast.com/s/familjendahlalling/01236468-a842-44ea-8284-65b391e8d33b

Rosor på kinden och solsken i blick och kanske den största milstolpen!

By Husdrömmen No Comments

Ett husbygge kantas ju av en del milstolpar. En av de största är nog ändå att få visa barnen sitt kommande hem.

Igår var de så dags.  Bara Wille och Love denna gång. Husets trappor har inte kommit på plats ännu. Så via stegar tar vi oss upp och ner mellan våningsplanen. Mitt psyke klarar inte av att ha två stycken snart treåringar springa runt bland stup och verktyg….så det får vänta tills det är lite mer barnsäkrat 😉

Denna stora händelse! Barnen var så pirriga att jag vet inte vad. Eller ok, jag var kanske än mer pirrig 🙂

Jag höll i mig en smula. Ville liksom inte att min vulkan av lycka skulle ta överhanden. Jag vill ju ge dom plats att känna in alldeles själva. Men jag smög allt bakom och dokumenterade denna milstolpe!

Titta här och titta där. Ränna runt och känna in. Vart ser en himlen bäst? Var ska en framtida stjärnkikare stå. Skrivbordet, hur långt kan de vara, och plats för datorn såklart. Mycket att fundera över!

Och hur gör en när båda vill ha samma rum? Får kanske dra lott….. och sen byta rum efter hand. Det löser sig kanske nog…

När han står såhär och tittar ut! Åh, säger jag bara åh!

Vi gick ut och strax drog leken igång, sådär som jag längtat efter.

Träden tecknade sig så fint mot huset.

Moderlig som jag är så lät jag barnen krossa isen 😉

När de drar igång såhär som jag själv lekte som barn. Blir jag lycklig lätt och varm!

Rosor på kinden och solsken i blick!

Love sprang runt och sjöng ” Deeeen maaagiska trädgården!”

Och då består den nu allra mest av lera.

Men den är magisk! Att få vara på den här platsen tillsamman är magiskt.

Sen drog vi hem och tvättade skorna så det blev stopp i avloppet…..

Bra start på sportlovet ändå 🙂

Kämpa på hej och hå.

By Familj One Comment

Igår längtade jag orimligt mycket till huset! Jag mådde inte helt hundra så någon parklek var inte att tänka på.

Men fyra rastlösa barn och en hängig mamma var ingen toppen kombo.

Vi startade ändå rätt mysigt med att göra pärlarmband.

Den koncentrationen alltså! 3 årsdagen närmar sig för Alva och Edvin och det är så mycket som händer, språk och tankar varvas med att testa gränser och hur hårt kan en slå sina syskon.

Det är så omvälvande stort, fint och alldeles utmattande att följa deras framfart…..

Bilderna representerar inte riktigt gårdagens dagsform. De bråkades så att jag helst av allt ville hålla för öronen och stänga in mig på toaletten. Tyvärr jobbade ju Morgan så någon inlåst mamma blev det inte tal om.

Men idag är ju en ny dag. En dag närmare flytt till hus. Bara månader kvar tills jag kan göra en sådan här, klättra på väggarna dag bättre. Då kan jag slå upp dörren och tjoa på barnen ” UT!!! KOM IN NÄR NI ÄR HUNGRIGA” sen kan jag hålla koll på dem genom fönstret. Först kanske de surar en stund, men strax drar leken igång. Kojor ska byggas, smultron plockas, knän ska skrapas och livet ska levas, annorlunda från nu.

Sen ska jag tjoa igen ” MAAATEN E FÄÄÄÄRDIG!” In ska de komma hela barnahögen, kanske har någon kompis anslutit och jag gör mer pannkakssmet så att det räcker till alla. Knän plåstras om, små barnamagar fylls med pannkakor och kanske får jag ett strå med smultron på. Jag drömmer mig dit och lägger gårdagen bakom mig.

Inte många knop.

By Familj One Comment

Jag var så övertygad om att jag åkte på magsjukan igår. Mådde så jädra risigt och hade riktigt tur att barenen var på bra humör utan att jag behövde anstränga mig. Drog inte många knop.

Men gå och handla var vi tvungna att göra ändå. Jisses vad det blåste. Fick håla stenhårt i vagnen och allt som låg under vagnen blåste bort just när vi kommit till rondellen. Så många gulliga medmänniskor som hjälpte oss jaga vagnens regnskydd och förlorade riskakor.

Vilken dramatik!

Får vi glass??????

Klart ni får!

Dramatiken i rondellen räckte gott och väl som underhållning för oss. Och sen var typ den Lördagen slut……

Inte många knop alltså, men idag känner jag allt att orken kommer åter. Men inte så att jag orkar mig ut direkt.

Får bli en pysselsöndag!

Himmelen igen, en kär vän och en bättre fredagkväll.

By Vänner! No Comments

Mår så fint idag! Hade en superduperhärlig fredagkväll igår.

Jag skulle möte upp en kompis och vi skulle gå och se “Så som i himmelen” på Oscarsteatern. Morgan medverkar och jag har sett den en gång förr. Men den tåls att se igen och igen och igen!

Men först köpte jag blommor. Så mycket billigare att köpa på Konsum och så sätta ihop den själv, blev fint ju!

Musikalen i all ära, det var träffen med min kompis Caroline som fick mitt hjärta att så lite hårdare.

Jag har nämt det förr, men saknar att hänga med kompisar så mycket! Det har liksom inte hunnits med.

Men nu så! Vi har känt varandra sen gymnasiet. Så fint det där med vänner som sett flera utav ens åldrar tänker jag. Värdefullt!

Slutscenen är så stark och det är fint att få låta tårarna rulla en stund. Just i den där starkaste scenen så går skådepelarna sjungandes längst fram på scenen. De sjunger för full hals och det är fint att se Morgan i hans rätta element. Men just när han kommit fram så ser jag hur han sveper med blicken över publiken för att leta efter mig. Han hittar mig och jag ser att han inte kan låta bli att le. En mikrosekund och nog bara jag som såg. Men om jag inte grinade innan så brast det väll helt då.

Fint med kärlek minsann! Både till äkta hälft och kär vän.

En bra, bra Fredag helt enkelt!

Hälsade på huset igen!

By Husdrömmen 2 Comments

Jag tjatar nog nu, men oj, oj, oj så kul det är att se alla framstegen i huset. Skulle så gärna vara där vareviga dag, men får ju nästan bättre effekt, upplevelsemässigt när besöken blir mer sporadiska.

Men nu är alltså båda altandörrarna på plats! Wiiiihooooo!

Nöjda, så nöjda! Men visst måste vi allt gå in och titta oxå!

Ljuset, ljuset, ljuset!

Vi hade möte med elektrikern igen, vilket proffs! Det är ju oxå en sak som är så väldans kul med att bygga hus. Vi får träffa människor som är så kunniga och proffsiga inom sina arbetsområden. Vi frågar och de förklarar så att vi faktist fattar…..;)

Nu är det fredag och ikväll ska jag och titta på “Så som i himmelen” för andra gången. Barnvakt är bokad och jag ska bara luta mig tillbaka och njuta av denna makalösa föreställning. Blir en bra start på helgen detta.

Ps, trasiga jeans får matchas med underställ och underställ får matchas med naglar!

Hur går det med sådden då? Och det där med våren….

By Blomster 2 Comments

Ja! Hur går det med sådden då? Vi frösådde ju för ett tag sedan, smultron, penseer och pelargon.

Just vid själva sådden var jag lite fundersam, vi följde beskrivningen och la först i frön, sen på med torvbriketter för att att sedan vattna. Men då kom ju fröna några cm under jorden…….smultron har ett sådjup på ca 0,1mm……

Mmmmmm gick ju sådär va…..men skam den som ger sig. Vi sådde om, dels smultron men även ampeljordgubbe. Och titta, titta! De har ju faktist kommit upp! Det tränade ögat kan nog oxå se att det har grävts en del…..vi var ju bara tvungna att se om något grott längst därnere…..inte heller så himla bra för växtligheten tänker jag. Men ibland blir en helt enkelt bara fööör ivrig.

Trots utgrävningar och vanskligt sådjup så har det ju faktist kommit upp en pelargon. Oj, oj, oj vad jag ska vårda den ömt! Tänk om den fick klara sig tills vi flyttar till huset. Kanske blir den en helt duglig krukväxt som får komma tillbaka år efter år och som ger en massa sticklingar….tänk om….

Basilikan har allt tagit sig bra, den delar jag nog på snart och sätter om i krukor. Himla fiffigt detta med att odla i vindruvsasken.

Och när vi sådde presenten till Alva och Edvin ( smultron tror jag ) så la vi lite bättre fokus på sådjupet….titta, titta de har ju kommit upp!

Får allt visa lite rejälare bilder av blomster oxå. Sprang förbi blomsteraffären och var tvungen att stanna till.

Jag har ju känt mig en smula fundersam över väderleken och i synnerhet klimatet såklart. Det bidde ingen vinter, men vad bidde det då? Jag har alls inte kunna njuta över spirande knoppar och fågelsång. Det har känts helt fel. Som om tiden hamnar bak och fram. Men så hörde jag någon prata om detta, och mena att vi måste anpassa oss. Vi måste såklart göra allt vi kan för att rädda vår jord undan klimathotet. Men om nu våren kommer tidigt så njut av den nu då! Kanske behöver vi börja odla än tidigare än förr. Kanske alldeles säkert måste vi anpassa oss!

Så är det ju, om jag inte njuter nu av spirande knopp nu, så kanske våren går mig helt förbi!

Ska tänka lite på det och kanske köpa hem en körsbärskvist trots allt. Våren är så flyktig, bästa att fånga den medan en kan…