Category

Äventyr!

Ett minne för livet!

By | Äventyr! | 2 Comments

I Torsdagskväll var vi med om något helt fantastiskt. Wille och Loves skola jobbar varje hösttermin med ett visst tema. Detta tema är alltid superhemligt fram till själva “kick offen” Liksom ett uppstarts event inför själva temat.

I Torsdagseftermiddag fick killarna en ledtråd inför vad som komma skulle.

En uggla kom in i skolan och hade massor av förseglade brev som alla barnen fick, med en sträng uppmaning att inte öppna förens vi kommit hem.

” Kära Love! Vi välkomnar dig härmed till Fria Mairas upplevelse. Vi möts kl 17.45 på torsdag den 10/10 i Allen utanför rörelserummet ( spår 9 och 10 ). Ta med den färgade lappen! See you!” 

Hmmmmm nu började vi fundera. En uggla som kom med brev, vi skulle ses på kvällen hmmmm kan temat vara mörker tänkte Love. Men den där blixten på lappen då? Och det där med spår 9 och 10….hmmmm

Morgan jobbade tyvärr, tur då att vi har en så himla gullig barnvakt till Alva och Edvin, så jag fick möjlighet att följa med killarna på detta äventyr.

Vi funderade hårt hela bussresan. Wille var redan helt övertygad, han var bombsäker på att temat var ” Harry Potter ”

Åhhhh så peppade vi var! Och när vi kom fram och såg att vi skulle samlas mellan spår 9 och 10 började även Love och jag ana att temat var just ” Harry Potter”

Blixten var ju självklart Harrys ärr i pannan!

Ganska snart anlände fler barn och föräldrar. Även häxor och trollkarlar ( lärarna ) anslöt till gänget. Banderoller i olika färger med olika symboler kom fram och då förstod vi oxå vad lappen barnen fått skulle vara till. Love skulle gå bakom den gula banderollen med blixt på. Barnen fick ljuslyktor och föräldrarna fick facklor.

När alla var samlade och uppställda så började hela tåget gå, alltså ett fackeltåg om drygt 500 personer  påbörjade en vandring. Om jag hade gåshud? JA! Om jag hade tårar i ögonen? JA!

Och just som  mörkret sänktes över oss kom vi  in i Tantolunden. Någonstans långt därborta i mörkret höres musik. Vi såg även spöken hållandes tavelramar längs med vägen…..det var så sugande spännande att vi knappt visste vart vi skulle ta vägen.

Plötsligt hördes musiken allt starkare och vi kom fram till en scen. Där välde grön rök fram och stora delar av lärarkåren stod uppställda förklädda till lärarna på Hogwarts.

När alla satt sig sprang två av lärarna fram och sprutade eld!!!! Fatta det jublet, det var inget varken barn eller föräldrar visste att dom kunde.

Sen drog föreställningen igång. Dom spelade helt enkelt upp en scen från Harry Potter där de berättade om allt dom skulle lära barnen allt från häxkonst till quidditch….Hagrid hade till och med en riktigt hund med sig! Hela föreställningen avslutades med en sång om ett lösenord barnen skulle få nästa dag.

Vilken kväll och vilket engagemang! Stor hyllning till alla lärare som gjorde detta möjligt och skapade magi en höstkväll i oktober. Ett minne för livet!

Kärleksfesten!

By | Äventyr!, Familj | 2 Comments

Hej på er! Från tåget igen 🙂 Denna gång från Göteborg till Stockholm.

Göteborg har visat sig från sin bästa sida, på så många sätt!

Vår resa i kärlekens tecken började ju igår. Såklart vi fotar skyltar i ALLINGSås….

Morgan övade på talet till brudparet. Det är något alldeles speciellt när ens närmsta vänner gifter sig. Micke och Morgan som haft varandra så länge och även Lovisa och jag. Att försöka sammanfatta det i tal. Rörande, viktigt och jädrigt fint!

Väl i Göteborg checkade vi in på hotellet och njöt av både utsikt och räkmacka.

Vi gjorde oss så fina vi bara kunde och sen bar det av till bröllopet.

Väl framme la jag undan telefonen och kameran. Jag tog endast några få bilder. Ville njuta av varje sekund, vara närvarande.

Det var en så fantastik dag. Livet är ju mestadels vardag, vidbränd falukorv, påsar under ögonen, hämta, lämna, luskamma, tvätta, plocka, fixa.

Att då få en dag, där nära och kära till brudparet samlas för att frossa i kärleken vi känner inför våra fina vänner det är helt enkelt magiskt.

Med åren så tänker jag ofta på det, kanske även efter att ha genomgått en svår förlossning. Att jag står så ödmjuk inför livet! Är så tacksam över att få vara med. Rumla runt i den där vardagen, uppskatta den men oxå njuta  de här stunderna av fest. Jag suger i mig livet som om jag vore en svamp.

Tänker oxå att jag inte skriver mer om själva bröllopet, den är inte min historia att dela. Men ett kan jag säga.

Det var en kärleksresa utan dess like.

Både Morgan och jag kände oss som om vi kanske var 20 år. Och lyssna på detta! Vi dansade till kl 03 på natten! Det hände väll senast vi var typ 20…..

Med bara fötter in i sommarnatten.

Klockan 04 stupade vi i säng så lyckliga!.

Vi stannar i den här kärleksbubblan ett tag till!

Att strosa till tåget hand i hand! Älskade Morgan, älskade Göteborg! Älskade, älskade Micke och Lovisa!

Första gången på 11 år!

By | Äventyr!, Familj, Morgan | 5 Comments

Nu är det pirrigt förstår ni. Jag säger hej och godmorgon från ett tåg påväg till Göteborg.

Det är nämligen så att vi ska på bröllop, våra kära vänner Micke och Lovisa som gifter sig idag.

Så mycket som är härligt med detta!

Mamma kom ju igår för att vara barnvakt, vi kommer inte hem fören imorgon eftermiddag.

Detta är alltså första gången på 11 år som jag och Morgan är ensamma så länge. Vi har aldrig sovit borta från barnen samtidigt. Har som inte blivit så. Har ju gillat att göra saker tillsammans hela familjen. Men detta känns så mysigt. Vilken kärleksresa!

Fast kändes lite märkligt att lämna barnen i morse. Men är så trygg ,då dom är med mamma och hon är ju faktist det bästa, näst efter mig och Morgan. Hoppas bara att hon får sova något i natt…..

Åhhhhh bröllop! Så kul och träffa gänget som var med på möhippan också! Sen är det ju det där med bröllop att en dras tillbaka till vårt egna bröllop.

Idag blir alltså en dag i romantikens tecken. Nu ska jag hålla min man i handen! Härligheternas härlighet!

Vågorna!

By | Äventyr!, Familj, Semester | 5 Comments

Hej på er fina läsare! Jag fick så fina stöttande kommentarer från ang flygresan, jag tänkte på allt och var inte rädd ett endaste dugg. Tusen tack! Ni är bäst! Med fyra barn, varav en som blev magsjuk så fanns det heller inte något utrymme för rädslorna.

Men jag led så med Wille!

Hur underbart det då är och se att han piggnar till, äter, badar och till och med vill gå på kvällspromenad med sin mamma!

Inte en strand för små tvååringar. Men helt rätt för en elvaåring som söker lite mer spänning. Liiiiite jobbigt för mig bara. Eller alltså det var tjusigt vackert. Meeeeen det är sån kraft i di där vågorna.

Havet är så stort och vi är små……

Wille ville jaga vågorna, hoppa i, hänga med dom. Det fick räcka med att stå vid strandkanten, vi blev helt blöta ändå.

Att stå så hand i hand vid havet. Kommer leva på detta länge!

Det blir ju mörkt så snabbt! Vi tog en genväg hem och i den mörkaste bakgatan mötte vi en hemlös hund.

Då blev jag lite rädd igen, men den viftade på svansen så glatt och ville gärna följa med oss hem.

Sån himla tur att inte Love var med just då. Annars hade vi varit hundägare i detta nu!

Allt gott från en som börjar tina upp.

Ett snabbt hej från Grekland.

By | Äventyr!, Familj, Semester | 4 Comments

Framme!

Ärligt talat så hann jag ångra denna resa ett antal gånger. Gick i stort sett bra men våran äldsta kille blev magsjuk på planet, och där är ju min akilleshäl. Jag ville bara hem!

Men efter vad som kändes som sju svåra år så kom vi då fram. Wille mår mycket bättre och jag sitter i kvällssolen och kommer på varför vi åkte hit. Det som kändes så avlägset för en stunds sedan.

Vad värmen och det mjuka ljuset gör med oss! Alla mår bra och vi är tillsammans.

Precis vad jag önskat!

Lyxigt värre och en allvarlig pirat!

By | Äventyr!, Familj, Semester | 4 Comments

Godkväll! Eller nä, godmorgon blir det ju för er. Men just nu är det lördagkväll. När ni läser så är det söndagsmorgon och familjen Dahl Alling sitter på ett plan till Kreta.

Vi gjorde en så himla lyxig grej! Planet går så galet tidigt, så istället för att riva upp alla barnen mitt i natten, så åkte vi ut dagen innan till Arlanda och checkade in på hotell för en natt.

Middag på golvet, lyxens lyx!

Hotellet har ett jättestort lekrum. Perfekt sätt att trötta ut pirriga barn och flygnervösa vuxna.

Alva iklädde sig rollen som pirat. Något hände, det stora allvaret rullade in!

Djur av olika slag besegrades, tämjdes, fick sig en puss och lämnades åt sitt öde.

NI STÅR FÖR NÄRA TVN! BACKA!

Härligt när de lyssnar.

Och så kommer det sig, att Morgan och jag gav varandra tid, såhär på resans första dag. Han gick iväg en stund innan maten och nu sitter då jag här i baren en lördagkväll, smuttar på en ramlösa och skriver till er.

Den där flygrädslan har faktist klingat av. Kanske slår den till imorgon, men hoppas inte det.

Nu vill jag njuta varenda sekund av den här semestern. Familjen och jag!

Och imorgon säger jag hej från Kreta.

Kram och hej.

Resfeber!

By | Äventyr!, Familj | 6 Comments

När vi besökte Leksand så föll de sig ju så att det var fasligt kallt. Vi hade mysigt, men sommaren tycktes vänta på sig. Jag kan ha huttrat och klagat en del.

Det föll sig ju även så att jag fyllde 40 och kan ha önskat mig en resa utav Morgan. Och det kan vara så att jag fick en resa….

Om knappt en vecka far vi till Kreta och nu sitter jag här med resfeber och magknip…

Flygrädslan har smugit sig på. När jag träffade Morgan var han jätte, jätte rädd för att flyga. Skräckslagen faktist. Men med åren har han jobbat med rädslan och är numera ganska lugn. Med hans avtagande rädsla så växte min. Eller var det med den växande barnaskaran den smög sig på. Lite mer oro för varje barn.

Det skaver i mig och jag har svårt att sova. Sådär i gryningstimman kommer tankarna om hur jag ska lyckas rädda alla barnen från en krasch, jag har ju bara två armar. Jag ligger och funderar ut den bästa klädseln, vilka skor ska jag ha på mig så jag inte snubblar när jag ska försöka rädda alla ur planet……jag tittar på barnens pass och gråter lite för att dom är så sköra.

Eller vänta lite nu! Det ju jag som är skör just nu! Ok, jag resonerar med mig själv. Just i gryningen funkar jag inte helt normalt, det vet jag ju! Flygrädslan glider undan. Men då, då rullar klimatångesten in. Visst har vi klimatkompenserat, men vad hjälper väll det.

Ja ni hör ju, jag åbäkar mig och håller på. Själen fladdrar än hit, än dit.

När morgonen tillslut kommer så känns ju den där oron skrattretande, att det nog kan bli bra med den där resan trots allt.

Barnen är i alla fall peppade. Vart är mitt flygplan är det första Edvin säger när han slår upp ögonen.

Och nu har de övat i både packning och snorkling.

Jag skärper ihop mig och smittas ändå lite av deras förväntan.

Mer glimtar från Leksand.

By | Äventyr!, Familj, Semester | 3 Comments

Det jag önskade mig mest av allt denna födelsedag, de var häng med familjen. Och det fick jag verkligen!

Min pappa och Alva!

Måste slå ett slag för den här coola mamman/mormorn. Som inte bara kör VR utan även drar in alla fyra stora barnbarnen på Leksands lekland alldeles själv. Tack mamma!

Och så mötet med hundarna då! Alva blev helt frälst! Så väldans fint också att se Stina ( hunden ) som är världens snällaste men oxå full av energi och rätt busig, se hur det liksom går upp ett ljus i henne. Hon fattar att Alva är en liten människa och när Alva matade Stina med sin glass, så tog hon de mest försiktiga tuggor.

Fina Melker!

Nu är vi hemma i stan igen och jag är så påfylld/tankad med energi från familjen. Känner mig så mycket lugnare.

Nu du sommaren, nu dyker jag in i dig!

Alla våra barn älskade Leksands lekland och vi kommer definitivt tillbaka! Men om jag ska vara ärlig. Så den som gick igång allra mest, så var det nog Morgan. Vem kan motstå en hoppkudde med Siljan som bakrund?

Leksands lekland.

By | Äventyr!, Familj | One Comment

Första dagarna i Leksand så höll väderprognosen vad den lovat. 12 grader och regn. Men inte brydde sig våra ungar om det. Och när en har sånt flyt med 4 glada barn på en och samma gång, då är det bara att hänga på.

Måste erkänna att jag var lite fundersam till hur vi skulle få det att gå ihop med alla barnen i så olika åldrar. Men vi fick till det riktigt bra. Första förmiddagen så fick Alva och Edvin bestämma.

Vi åkte gulliga karuseller, körde bilar och grävde oss trötta!

Efter lunchen fick även jag vila tillsammans med Alva och Edvin. Morgan tog med Wille och Love in igen för då var det deras tur att bestämma. Det blev en hel del badande men därifrån blir det inga bilder. Rådde mobilförbud runt poolerna, så himla bra! Dels av integritetskäl men framförallt för att föräldrar ska vakta på sin barn kring vattnet och inte glo ner i en telefon!

Storebröderna alltså! Är så enkelt att hänga tillsammans. Dom är så snälla och klagar inte det minsta när vi ibland måste anpassa oss efter deras småsykon.

Göteborg del 2, en möhippa, salta bad och kvinnokraften!

By | Äventyr! | 2 Comments

Jag är fortfarande så uppfylld av förra helgen att jag knappt vet var jag ska börja. Men vi tar det från start!

Morgans bästa kompis Micke ska gifta sig med en helt makalös tjej vid namn Lovisa

Första gången jag träffade henne kände jag direkt, detta är ju en vän för livet!

Lovisa är den jag kan ringa och dela allt det där som är mindre smickrande. De där en egentligen vill gömma långt därinne någonstans, men som är så skönt att dela och lämna över. Och Lovisa tar emot. Utan att döma. Hon finns där och jag är så tacksam över att det!

Nu ska dom då gifta sig och såklart blev det möhippa. Lovisar bästisar och syrror hade styrt upp det så fint. Och till tonerna av “Girls just wanna have fun” så blev hon kidnappad. Med skumpa, ögonbindel och hela faderullan!

Vi drog med oss den blivande bruden genom Göteborg, efter både bil och spårvagnsfärd var vi framme vid skärgårdsbåten som skulle ta oss mot Brännö.

Känslan är så fin, när man samlas sådär, vänner och familj tillsammans för att fira vår fina Lovisa. Kärlek och bubbel! Fint så det förslår!

Väl på Brännö så väntade mer bubbel allsång och salta bad. Självklart sjöng vi “De e dans på Brännö brygga”

Själv är jag ju annars värsta badkrukan. Att doppa sig är för mig en lååång och ofta plågsam process. Men nu ba, jag hoppar rätt i! Direkt från klipporna. Visst låter det idylliskt och det var det, det kändes de som. Men det som syntes var ett hysteriskt bomben hopp och en chock över att det var ju i saltvatten jag hamnade! Och när jag sen kom på att jag skulle upp så var det väldig mycket Sagan om ringen Gollum som liksom hasade sig upp på klipporna. Men inuti kände jag mig fri som en fågel, lätt och härligt underbar.

Solvarma klippor! Jag vill bara ha mer!

Vi käkade räkmacka på världshuset och där och då kändes de som om hela livet visst är en enda  lång härlig räkmacka!

Att vänta på båten tillbaka till stan det är inte fy skam det heller.

Och så kom det en fiskebåt, med en fiskegubbe i, visst hade jag fått i mig lite bubbel men jag tyckte det var så galet exotiskt och nästan lite utomlandskänsla. Kan ha sagt där och då, att imorgon tar jag med mig familjen och flyttar hit! Goa göbbar och fiskekörka……

Resten av dagen och kvällen innehöll både hotellhäng, 5-kamp och resturang besök.

Tydligen är jag världens sämsta förlorare….

Vilken dag och vilket gäng. Vilka kvinnor! Vilken kraft. Det slår mig så när man får hänga tillsammans med kvinnorna. Hur behagligt och varmt det är! Hur alla bjuder på sig själva och njuter av att få fira våran gemensamma vän. Jag längtar så till bröllopet och få träffa alla igen!

Lovisa, Lovisa! Livet, livet! Jag älskar dig ju!