Monthly Archives

augusti 2020

Före och efterbild, pärlplattor och mer vabb.

By Familj 2 Comments

Vad sägs! Ska vi kolla en före och efterbild på vår uppfart. Jaaaa det gör vi 😉

Igår morse såg det ut såhär.

Idag ser det ut på detta viset! Tjohoooo vad kul!

Inspektion efter skolan är på sin plats!

Asfalt i all ära, det är pärlplattan vi tittar på!

Stolt och nöjd efter att äntligen vara tillbaka på förskolan.

Morgan tog över stafettpinnen när det gäller förkylningen ( har testat sig för Corona, men det har han inte. ) så nu är det han som är risig och nyss hörde jag Love dra igång en hosta attack ännu en gång……misstänker vabb imorgon med.

Men! Jag fick en hel dag av arbete, heeeereeeeeguuuuu vad jag hann med ändå!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Jag tror allt att det vänder nu!

By Bakning, Familj 2 Comments

Yheeeeee! Jag tror allt att det vänder nu! Jag tror bestämt att alla är friska! Det innebär ju att jag kan jobba imorgon. Blir faktist lite pirrig i magen. Har så mycket som ligger på efterkälken, blir till att strukturera mig. Men att få arbeta i lugn och ro! Åh! Få tänka en tanke till slut. Mmmmmm lyx!

En annan lyxig grej jag just upptäck är kanelbullemuffins!

När man inte orkar med hela jäsningsprocessen som ett bullbak innebär, då gör en ju muffins såklart, med smak av kanelbulle!

Gott, så gott! Vi gick till lejonklippan/klippiga bergen, eller ja stenen bakom huset, där blev det picknick och muffins frossa.

Nu håller jag tummarna för att vi alla mår fint i morgon. Alla till jobb och skola och här hemma kommer det att grejas med asfalt på vår uppfart. Spännande!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

När en bild säger mer än 1000 ord.

By Familj No Comments

När en bild säger mer än 1000 ord…….

Jo men igår var allt en riktigt skitdag. Att själv vara förkyld och att var inne på typ dag hundra av vabb. Nä det var inte så kul. Ärligt talat var jag så trött och förbi så att när jag ramlade av stolen. ( Yes! Åkte rakt bak, rätt ner i golvet. ) Så hade jag så mycket gråt i mig som ville ut, men var helt enkelt för trött. Inga tårar kom, bara lite väsande……Gjorde mig inte så farligt illa. Men det där fallet tog liksom musten ur mig.

Sådan jädra tur att Morgan är ledig i helgen. Efter lunch tog han med sig barnen på promenad ner till bageriet. Jag la huvudet på kudden och somnade på 1 sekund. Vaknade till glada barn och kanelbullar.

Lite sömn, lite socker gjorde susen. Nu tror jag allt förkylningen är på väg bort. Tack och bock!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Vabb och direktfisk.

By Familj One Comment

Vet inte om det framgått här i bloggen, men jag har vabbat i drygt en vecka nu. Varit lite småförkyld själv, men ändå mått helt ok. Alva som varit risig är nu på bättringsvägen men då blev Love vissen. Och nu bryter mitt ut. Suck! De bryr sig ju inte mina minsta två ett dugg om. Phu! Fullt ös liksom……

Men innan vi kroknade så hade Love en sådan himla fin dag på fritis. Vi kom och hämtade honom och mötes av doften av rökt abborre. Ungarna hade ju fiskat, rensat och sedan rökt fisken. Hur trevligt får en ha det egentligen?!

De flesta mumsade och åt, men Love sa ” Nej tack! Jag äter inte direktfisk!”

Jag förstod först inte vad han menade, men han förklarade att direktfisk är ju sådan där fisk en äter direkt efter att en fiska upp den, det vet väll vem som helst!!!!!

Såklart är det så!

Apropå det där med vabb. Det är ju något som bakåt i tiden stressat mig något så kopiöst mycket. Och jag kände hur jag var på väg in i samma gamla hjulspår. Försöka svara på mail och jobba samtidigt som ungarna drar i mig och vill ha min uppmärksamhet.

Men så kom jag på mig själv. Om det är något jag lärt mig av den här pandemin så är det ju att vara rädd om tiden. Att mail blir obesvarade ett tag, det gör alls ingenting. Men känslan av inte vara närvarande med barnen är värre.

Så alltså, mailen får vänta! Det löser sig vad det lider.

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Jag är en nattlampa i mörkret.

By Familj 3 Comments

Tänker att föräldraskapet leder fram till en viktigt punkt. En dag ska barnen säga ” Hej då! Jag går nu”

Att allt handlar om att förbereda barnen och en själv på det. Att som förälder gå i från att ha varit viktigast till att hamna på avstånd. Det blir annat som är viktigt, ett eget liv ska upptäckas. Till stor del utan mig. För mig är det en smula smärtsamt, men en vacker smärta om ni förstår. Jag tänker på mig själv som en nattlampa på avstånd. Något/någon att navigera till om mörkret blir för stort. Att alltid finnas där men att släppa honom fri! Och när han går kan jag vila i vetskapen om att jag gjort allt för att fylla honom med kärlek. Att han måste göra sina egna misstag, men att jag vet att han hittar hem. Min lampa ska alltid lysa!

Idag for Wille iväg på klassresa. 3 dagar ska de vara borta. Aldrig har han varit hemifrån så länge. När jag såg honom släntra iväg i morse, med rufsigt hår och fjärilar i magen, full av förväntan och pirr. Jag blir så lycklig, stolt och väldigt gråtmild. Jag far till väders som en stor ballong och låter mig själv bli nostalgisk. Visst var det alldeles nyss jag bar hem honom, nyförlöst och  på så skakiga ben. Jag höll så försiktigt i det som plötsligt blivit det viktigaste i mitt liv. Det största! Mitt barn!  Nu flyger han själv och jag behöver inte hålla så försiktigt mer. Jag är en nattlampa i mörkret, alltid!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Jag är svårt imponerad, det nappar och en uppfart på g.

By Familj 2 Comments

Ja men alltså! Gänget som var här idag och beskar våra träd! Wow! Jag är svårt imponerad!

Vi höll oss inomhus när de jobbade och ärligt talat hade jag svårt att få till en bild. Fick ju typ svindel av titta bara! Men så jädra proffsiga! Bästa underhållningen!

Wille hade lite ont i halsen i helgen så han fick stanna hemma en extra dag. Och när jag hittar dem såhär! Då får jag gå undan en stund för att inte lipa ihjäl mig.

På eftermiddagen gick vi och hämtade Love som hade haft sin första dag på fritids. De hade varit och fiskat!!!!! Förstår ni! Fiskat på fritids! Det är ju så lyxigt att jag vet inte vad. Och nappat hade det gjort. 2 mörtar fiskade ungen upp! Lycklig och stolt!

Jag lovade ju visa bilder från vårt bygge med uppfarten. Det hann bli så mörkt ute så bilderna är inte vidare värst kul. Men här får ni i alla fall ett hum.

Det ni ser just mot altanen, blir mur och stenläggning och så en gång emellan med en murad gigantisk “kruka” på den vänstra sidan. Äh! Jag har nog lite svårt att förklara hur det kommer att se ut, har faktiskt släppt kontrollen här och låtit Morgan vara den som har “koll” Riktigt, riktigt skönt faktiskt!

Men en sak vet jag och det är att i den där krukan ( som ju inte är någon kruka……) kommer vi att plantera Liguster syren och Hortensia. Mer behöver jag inte veta 😉

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

En söndag hos oss.

By Familj No Comments

Ja men Alva mår tipp topp nu! Men håller dem hemma från förskolan även imorgon, för säkerhets skull.

Ibland, ganska ofta går dagen så fort att jag inte vet vad vi gjort, eller var vi blev av. Men låt oss titta en sväng och se.

Vi fick allt en lite blåsig start på dagen.

Och till allas förtjusning även lite regn. Alva hittade ett paraply med bra logga.

Vi käkade våfflor till lunch, med hjortron och drottningsylt. Märk väl att hjortronen är handplockade av min pappa. Fint när föräldrar lämnar sylt och sådant när de varit på besök 🙂 Trevligt!

Med syltkyssta kinder vilar en bäst i en hängmatta.

Även storebrorsan hängde i mattan en stund. Morgan och Love for runt på stan och inhandlade hyllplan mm till vårt stundande bibliotek.

Vi andra fortsatte att gräva fram berget på baksidan.

Värsta skattjakten ju!

Spagetti och köttfärssås blev det till middag. Och sen ett pusslande med böcker, hyllplan och även ett badrumsskåp till övre plan. Phu!

Vissa fick smälta maten på en gunga, för att inte somna allt för tidigt.

Och att dra i sig några månadssmultron till efterrätt gjorde ingen skada alls.

Det börjar arta sig i bibblan och när jag ser något av barnen såhär uppkrupen med en bok, ja då går jag nästan av på mitten av myyyyysryyyyys!

Jo, men det har visst pysslats med både det ena och det andra här hemmavid.

I veckan kommer vår uppfart asfalteras. Wihooooo så spännande. Ska visa bilder imorgon hoppas jag på. Lite sådär förebilder innan det blir färdigt. Och så kommer det ett gäng aborister för att beskära frukträden samt säkerhetsbeskära våra ekar. Även det väldigt spännande.

En dag av vabb, asfalt och trädfällning!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Fy tusan vad jag gillar att bo i hus!

By Familj One Comment

Ja fy tusan vad jag gillar att bo i hus! Alva har ju som sagt krupphosta och det bästa är ju då att vara utomhus så mycket som möjligt samt att sova upprätt. Igår sov hon middag sittandes i vagnen utomhus! Medan jag och Edvin vakade över henne från hängmattan! Förstå vilken skillnad från hur vi gjorde förr. Både Wille och Love har haft krupp och det har varit otaliga turer ut och in från lägenheten. Phu alltså!

Så mycket smidigare nu!

Och ni ser ju! Betydligt piggar unge! Hostig men glad!

Titt här då! Det lilla småskaliga bageriet har öppnat upp för hösten och jag tog en promenad för att köpa helgfikat.

Bullar som dryper av smör, så det blir sådana där trevliga fettfläckar på påsen och alla barnen kommer springande när en kommer hem. För de vet att bakom de där fläckarna gömmer sig smaken av nybakade kardemummabullar! Bra så!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Att vakna med ett ryck.

By Familj No Comments

Vi hade en sådan lugn och fin eftermiddag och kväll igår. Vi hängde runt i trädgården, myste i hängmattan och hade det allmänt gott.

Pumpan växer för var dag och den kräver alltid en inspektion.

Alla var på det stora hela tillfreds och jag gick och la mig med en så himla lugn känsla.

Men så mitt i natten så vaknade jag med ett ryck, det där ljudet som jag först inte riktigt kan lokalisera eller förstå, men som faktiskt fyller mig med ett stort mått skräck.

Krupphostan är här. Denna gång var det Alvas tur. Det var riktigt jädra överjävligt ska jag erkänna. Vi är ju luttrade vid det här laget och har en massa knep som gör att hon rätt så fort fick det lättare med andningen. Men! Edvin blev så himla ledsen och rädd och det gjorde att Alva blev ännu mer ledsen. Om det är något som är viktigt vid krupphosta så är det att hålla sig lugn och få barnet att sluta gråta så snabbt det går. Ni förstår att det var rätt kaosigt där en stund.

Men med ganska mycket äppeljuice och lugnande ord så fick vi dem båda att somna om. Jag satt upp med Alva hela natten och det gjorde att andningen flöt på bra.

Nu är det hela under kontroll. Men rätt förkylt läge på just Alva. Det bli till att sträck kolla på Pippi, underhålla en hyfsat pigg Edvin samt storstäda huset. Försöka få bort så mycket damm som möjligt är bra för luftrören. Phu!

Hur luttrad jag än är, så är ändå den där första insikten om att vi har en kruppnatt framför oss allt annat än rolig.

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Då var vi igång.

By Familj 2 Comments

Yes! Då var vi igång, alla är i sina förskolor/skolor/jobb nu. Jag kör på hemmakontor här i huset och det passar mig väldigt fint. Det innebär ju att jag kan lämna barnen utan stress på morgonen.

Det är så otroligt mysigt att vandra grusvägen ner mot skolan. Fler och fler barn barn sluter upp och jag hör dem ropa ” Hej Love!”

Då fladdrar det fint i hjärtat igen. De vet vad han heter. Han hör till här nu!

Och att jag kan slå upp datorn och börja jobba just invid solrosorna det gör inte ont alls.

Kvällsbad blev det även igår och nu har nog mitt hår blivit till svinto av alla salta bad. Men det är ett mycket kärt problem.

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!