Jag råkade visst köpa lite mer….

By Blomster, Familj, Trädgård One Comment

Jo men så blev det visst, jag råkade köpa lite mer…..frön alltså…..kan inte sluta!

Till mitt försvar så var det faktist Love som väldigt gärna vill så smultron….Eh, ok ska inte skylla enbart på honom, blev ju liiiite mer än just smultronfrön. Men när barnen taggar igång på odla så blir jag nästan hysterisk av lycka!

Vita smultron! OMG! Skriker Love 🙂

Just hemkommen från sin Kung Fu träningen drog han igång en plantering! Orkar nästan inte hur kul detta är. Måste verkligen stilla mig, brer jag ut min lycka alldeles så kommer han ju tröttna. Jag räknar till tio och frågar om han vill skriva smultron på en liten skylt.

Det är ju lite tidigt att så, men det stod faktist Februari på påsen och visst är det nästan Februari nu?! Jag köpte även växtbelysning så kanske att det kommer något. Men tänker att en kanske även borde ha en värmematta, nu när det är så tidigt på säsongen.

Var femte minut springer Love fram till odlingslådorna för att se om det kommit upp något. Smultron gror visst galet långsamt, får nog inhandla ärtskott oxå, det går ju snabbt.

Dessa mini frön till smultron sådde vi när de minsta i familjen sov, annars hade det nog blivit pannkaka av allting. Men tänker att Alva och Edvin ska få så pumpor. Tänk om vi fick skörd av detta lagom till Halloween?! Om inte rådjuren går på dem såklart.

Potatis kan ju oxå det vara kul för barnen ( och mig! ) att sätta. Lägga på fönsterbrädet i en äggkartong för att förgro. Och även om vi inte får till några pallkragar ( även om jag hoppas på det ) så kan en ju sätta potatis i säck ju!

Jag vet att jag går loss på detta, men blir så glad över att få förbereda både blommor och grönt till vårt nya hem, tillsammans med barnen. Hur vi pratar om  när smultronen är mogna,. Kanske förvarar vi dem i en stor kruka på altanen, kanske smyger vi ut en sommarmorgon och äter dem till frukost.

Så mycket kul vi har framför oss!

Jag fick ett påslag av energi.

By Familj, Matlagning 5 Comments

Jag vet inte om det var solen som tittade fram eller om det helt enkelt var vårt senaste husbesök som gav mig extra energi. Jag har varit så galet trött, men igår fick jag ett energirus och då gäller det ju att passa på!

Jag fixade en ny variant av myskväll. Just myskvällarna hos oss är heliga. Filmen ska väljas med omsorg och gotter ska ätas så det sprutar ur öronen. Just detta med gotterna, chips, ostbågar, massor med godis, lämnar mig alltid med känslan av att det blir lite fööör mycket. Wille har fått ont i magen och nu kände jag att det var dags att göra ett något nyttigare allternativ till våra forna myskvällar.

Jag började med att göra egna chips.

Jag googlade fram ett recept och det såg ut ungefär såhär:

Hyvla potatis på mandolin och lägg ut på en plåt, in i ugnen i ca 20 min, 150 grader

Ta ut plåten och pensla potatisen med olja och strö över salt. In i ugnen igen i ca 10 min.

Lägg ut chipsen på hushållspapper så blir det extra knapriga. Jag gjorde två smaksättningar. En med rapsolja och örtsalt och en variant med citronolja och ett lite lyxigare salt smaksatt med rosmarin och lavendel.

Supergott!!

Nu var det dags för det söta!

Skala och skiva kiwi, smält mörk choklad.

Doppa kiwin i choklad och lägg in i frysen.

Så väldigt gott!

Så fyllde jag  brickan med grönsaker och frukt. Ja och så popcorn såklart!

Okej det tar ju typ 5 sekunder att göra iordning myskvällen i vanliga fall. Detta tog aningen längre tid…..

Men det blev jädrigt gott och kändes lyxigt.

Vi kollade på Wilde kids och ingen somnade med ont i magen.

Gött!!!

Vi fick gå upp!

By Anebyhusgruppen, Husdrömmen No Comments

Fredag och snart myskväll ju!!!

Men först tittar vi på gårdagen, vi for till huset för att möta upp elektrikern, gå igenom huset och  fundera över uttagens placeringar.

Fast först var jag bara tvungen att vända mig mot solen en stund. Som om jag och huset redan är kompisar och tar oss en paus i solen. Mmmmmmmm

Lite lunch hann vi oxå slänga i oss.

Vi klev över tröskeln till vårt hus för andra gången! Magiskt! Undrar när den där känslan kommer avta. Nu känns det som om jag går på röda mattan och trumpetfanfarer hörs ljuda, just när jag går in i vårt hus. Det kommer ju komma en dag när vi inte ens tänker på det, när det är vår vardag. Mycket märkligt!

Mötet var så bra, kul när en träffar på proffs, vi gick igenom huset noggrant och funderade på vart vi bäst placerar alla uttag samt vart vi faktist vill ha mer. Nu ska vi fundera här hemma samt få en offert, så tar vi det vidare därefter.

En sak vi kom på är ju att det numera finns en app, där en kan styra alla lampor. Det där med att tända eller framförallt släcka lampor har jag tänkt på. Vet ju att det kommer bli ett tjat moment. Minns ju hur mina föräldrar tjatade på mig att släcka lampan när jag lämnade ett rum. Om jag lärde mig? Nä!

Men nu kan en alltså gå in på sin telefon och kolla i appen vilka lampor som är tända i huset och sen släcka dem från telefonen! Grymt bra ju! För både plånbok och miljön tänker jag.

Jag mysryser när jag ser våra namn sådär på planket. My precious!!!

Solen lyste med sina varmaste stålar, in i vårt framtida kök.

Och här ser vi vinterträdgården i en ny vinkel. Kan föreställa mig bordet där nu! Åhhhhhh!

Men sen förstår ni! Sen fick vi gå upp på övervåningen!!!!!! Herreguuuuu så himla härligt. Jag kom visst av mig och fotade nästan ingenting.  Men detta är i alla fall fönstren i mitt och Morgans sovrum. Och när jag gick runt bland barnens rum då fick jag faktiskt svindel. Detta kommer vara deras!!! Deras barndom, deras minnen! Gråter en skvätt och känner oändlig tacksamhet över att vår dröm alldeles strax blir helt sann. Till sommaren flyttar vi ju in!

Ja den här bilden är ju galet suddig, fönstren är ju även inplastade. Men där, där ner från vårt sovrumsfönster skymtar äppelträden, ja men suck, jag grinar igen……

Det bor visst en hel del känslor i mig…..

Nu ska jag lägga i sista växeln och sen blir det helg!

Kram

Trollet är inte hemma!

By Boktips! 6 Comments

“Trollet är inte hemma” just så lyder titeln till Lars Lerins första barnbok ( hoppas det kommer fler )

Det är en berättelse där vi får följa Lars son Rafael och vi får se världen genom hans ögon tillsammans med Lars. Det är en berättelse lika mycket i ord som i akvarell.

Barnen fick just denna bok i julklapp av sin farfar och jag bara äääälskar den. Visst är det fint med presenter som sträcker sig längre än till själva mottagaren 🙂

På baksidan av boken står att läsa

” Trollet är nog inte hemma, kanske ligger det och sover. Kanske, kanske inte. Det är väll så, säger pappa, att troll, liksom spöken, måste sova hela dagen för att orka vara vakna om natten. Om solen skiner på ett troll så spricker det, sägs det i sagorna. Ingen vet, man får tro vad man vill. Man får gärna tro att det bor ett troll i skogen.”

Men titta på björkskogen!!!!

Vad är det med björkar som gör att det rister lite i det inre?

Eller ängen av vitsippor! Jag går upp i limningen!

Jag har länge drömt om att besöka Lars Lersins konsthall och nu längtar jag än mer!

Hoppas att jag får till en resa dit snart!

Detta med el!

By Husdrömmen 6 Comments

Godmorgon!

Nu har jag en fråga!

Imorgon ska vi åka ut till huset och träffa elektrikern. Vi ska gå igenom vart alla uttag ska sitta (det ingår en hel del i själva huset ) samt om vi önskar fler uttag.

Och nu funderar vi järnet, vi ställde även frågan på Instagram och fick mängder med svar. Summa summarum så verkar det som om en aldrig kan få för många eluttag 🙂

Vi kommer ju ha en köksö och där behöver vi ett extra uttag, för våffeljärn, mixer mm. Skotork i groventren vore ju fint!  Och utomhus! Hur gör vi där? Tänker julbelysning!!!!! Så mycket att tänkta på.

Så som sagt, har ni några tips kring hur vi bör tänka kring eluttagens placering så tar vi tacksamt emot!

Själv är jag nog mest peppad på att vi ska gå in i huset!!!! Jösses så kul!!!!

Ps. Veckans poddavsnitt hittar ni här https://play.acast.com/s/familjendahlalling/276d532b-8b36-49e4-b853-f72cd5dcba6c

Skulle så gärna vilja bjuda er på tårta!

By Okategoriserad 11 Comments

För exakt ett år sedan idag så skrev jag dessa rader

” Hej och välkommen till Anna-maria.se Det är jag som är Anna-maria och jag är superglad att du hittade hit. Här kommer du att läsa om husbygge, trädkojor, eluttag, blöjor, rädslor, glädje och hur det är att leva med 4 barn varav 2 är tvillingar, lägg även på en smått förvirrad kulturarbetande man. Kan ju bli hur kul som helst, eller hur?! Glad att du kom för! Nu kör vi! 

Men vart tog tiden vägen? Idag för exakt ett år sedan började jag att blogga. Minns ju att jag var lite nervös inför detta. Längtade en smula efter att få dela med mig, i både högt och lågt. Men jag var osäker på om jag hade tillräckligt mycket skinn på näsan. Jag hade läst i kommentarsfälten på en del andra bloggar. Jisses tänkte jag, en del kommentarer var så otrevliga och rent utsagt elaka så jag bestämde mig för att, när jag själv började blogga, så skulle jag ta bort alla elaka kommentarer. Jag vill att detta ska vara en plats där vi absolut kan dela högt och lågt, prata om det som känns på riktigt och  ordentligt. Men jag vill ju på inga sätt lämna er läsare med en bitter eller olustig känsla i magen.

Men vet ni. På hela det här året så har jag inte fått en enda syrlig, bitsk kommentar. Inte en enda kommentar har jag  behövt sudda ut.

Jag vill från djupet av mitt hjärta tacka er för att jag får ha en här platsen tillsamman med er! Tack för att ni tar emot mig så fint! Hade velat samla er hela högen och bjuda på tårta ju!

Ända ner i från tårna och upp till toppen på allt som är jag. Tack!

Om jag får drömma framåt kring bloggen så vore det roligt att få visa er mer rörligt material. Rundtur från husbygget, trädgården tex, tänkte försöka mig på att lära mig detta med att klippa ihop film. Något annat ni skulle vilja se? Eller läsa om? Något ni är sugan på att veta? Skriv gärna en rad om det är något ni önskar mer av bloggen. Vi gör ju detta tillsammans, det är så jag vill att det ska vara.

Mina varmaste tankar till er! Tack!!!!

Utomhus!

By Familj No Comments

Måndag morgon och på det igen! Lite segt är det allt att komma igång såhär på morgonen, det gnisslar lite i maskineriet.

Så glad är jag då att vi kom ut på en liten utflykt igår. Vi begav oss till Glasbrukssjön, som ligger hyfsat nära vårt framtida hem.

Vi hann fånga solens strålar innan hon försvann. Att få det där gyllengula rätt i ansiktet! Gött!

Sitta på en sten funkar oxå bra!

Hitta kottar såklart.

Hitta de där perfekta “kasta macka stenarna”

Testa om skorna är vattentäta……

En får ju inte glömma fikat!

Mer behövdes inte för att vi alla skulle hamna i ett gött söndagsläge.

Tid tillsammans utan att skynda någonstans. Bästa jag vet!

Barndomsgänget!

By Memory lane No Comments

Tjosvejs!

Igår fick jag tillfälle att göra mig i ordning sådär på lördagskvällen. Det var nämligen träff med Kungsörstjejorna igen, vi som växt upp tillsammmans och känt varandra sen vi var fem, sex år. Åhhhh! Det är ju så himla fint att ses! Och gott! Vi åt indiskt och uppdaterade varandra på vad som hänt sen sist.

Jessica och Lina hade med sig fotografier från förr. Alltså wow hur jag på en sekund slängdes tillbaka till barndomen. När allt var så till synes enkelt, en vattenspridare kunde ju roa barngänget en hel dag! Leken! Leken! Känner mig en smula sorgsen över att mina barn inte får samma del av den där leken som jag själv fick. Skärmarna spelar ju idag en rätt stor roll i alla våras liv. Men på de där fotografierna från förr fanns det inte en skärm i sikte.

Så står vi då där ca 35 år senare. Tillsammans igen! De där kvinnorna är ju en stor del av min historia. Guld värt och jag längtar till redan till nästa träff!

Rädda bina!

By Blomster, Trädgård 4 Comments

Godmorgon Lördag!

Här i Stockholm har det på senaste tiden nästan varit som vår i luften. Jag älskar våren, men absolut inte nu! Det känns skevt att höra fåglarna vårkvittra och i mitt insta flöde ser jag folk som upptäcker blomknoppning både här och där.

Detta ger mig inte någon skön känsla, rätt ner i klimatångesten hamnar jag! Så vevar jag igång kring bränderna i Australien och allt känns så bedrövligt.

Då gäller det ju att vända på steken, jag gick in på Naturskyddsförenings hemsida och läste på vad en kan göra för att tex rädda bina!

Där står det bla såhär “Visste du att en hårdklippt gräsmatta kan vara lika dålig för bin som asfalt? Omvandla en bit av gräsmattan till blomsteräng och du har gjort en stor insats för bina!”

Och just detta ska vi göra. I nedre delen av vår trädgård, kring äppelträden, där sår vi inte gräsmatta utan sår istället blomsteräng! Tänk så fint det kan bli för både bina och våra ögon!

Att plocka in en liknande bukett vore ju inte helt fel!

Jag gick ju loss lite häromdagen när det gäller kornvallmo! För mig har Vallmo alltid varit röd, men de finns ju i så många fler vackra färgställningar.

Ett hav av detta under äppelträden! Mjauuuuuu!!!!

Det en oxå kan göra för bina är att bygga en bivattnare! Bin jobbar hårt och blir törstiga. En kan tex lägga ett gäng glaskulor i ett fat, fylla på med vatten och ställa ut bland blomstren.

Ett bihotell är ju även det fint!

Så mycket längt till detta nu! Men inte nu, nu utan till våren när det är dags. Jag vill så gärna ha årstiderna tillbaka. Visst kommer de tillbaka?!

Detta med amningen, gorillamamman och Klimt tavlan.

By Familj, Tvillingarna 3 Comments

Jag kom att tänka på detta med amningen. Hur det var då alldeles i början.

Innan jag visste att det var en pojke och flicka som skulle komma till oss, så var jag väldans orolig över hur jag skulle få till det med maten, hur skulle jag se skillnad på dem och hur skulle jag se till att båda fick lika mycket mat. Tänk om jag skulle glömma någon av dem, se fel och bara ge en mat……

Nu var det ju väldigt enkelt att se skillnad, men amningen sådär nattetid, då var jag så snurrig och ville vara noga och skrev upp alla måltiderna…….så jag inte skulle missa amma någon av dem…..

Tydligen ammade jag kl 27.30……

Minns faktist inte om jag fick ut något av dessa anteckningar, idag fattar jag noll…..men då kanske det var något att hålla i. Tänker oxå på att jag idag kan klaga på störd nattsömn, ehhhhhhhh hur var det inte då?! Minns nätterna så tydligt. Nyopererad var jag, så använde spjälsängen ( där de aldrig sov) för att dra mig upp, spjäla för spjäla, tills jag kom upp i någon slags hängande position, där jag sedan ammade, timma ut och timma in. Jag hade även kraftiga svettningar som en biverkning av den smärtstillande medicinen, så jag sov även på ett gäng handdukar som jag fick byta typ varannan timma då jag var sjöblöt….

Åh! Det var ju alldeles nyss och så väldigt länge sedan. Det finns en bild på oss när jag just vaknat från operationen. Jag har förlorat allt för mycket blod och är mer grå än vit i ansiktet, jag kan inte riktigt öppna ögonen, och jag har fått Alva och Edvin på mitt bröst. Trots att jag nyss varit nära att mista livet, trots att jag knappt kan se, än mindre röra mig så har jag dragit ner min bh och dragit till mig barnen så att de ska kunna amma.

Aldrig någonsin har jag känt mig så mycket som ett djur. Så jävla stark i allt det sköra.

Den bilden håller jag för mig själv, då det känns som att jag vänder ut och in på min hud när jag tittar på den.

Vi tar den här bilden istället.

Dryga året senare. Vi är i Grekland, vi tinar upp och jag satt på varma stenplattor mest såhär hela dagarna.

Jag har förstått att detta med amning är ytterst provocerande. Hur länge en ammar, om en ammar, vart en ammar. Åsikterna är starka och stora och mammaskammandet vet inga gränser. VA????? Ammade du såååålänge!!!!!! VA?????? Ammade du inte alls????? VA????? Du gör FEL!!!!

Blir helt tokig på att det ska vara så! Att kvinnokroppen och framförallt kvinnovalen ska vara så laddade. Var och en gör väll på sitt sätt! Tänker att alla skulle må så mycket bättre om vi slutade värdera så in i helvete.

Att som förälder få vara med sina barn på sitt sätt, i sin egen kärleksbubbla utan yttre negativt brus.

Att amma tvillingar har för mig både varit som denna Klimt tavla. Den ljuvligaste ljuvlighet och blommor i håret, ett skimmer av rosa hjärtan och kärlek. Men det har oxå varit…..

Just som denna gorillamamma har jag varit ( är nog fortfarande) . Med uttömd blick, helt dränerad men fylld ändå. Till jorden trött, beskyddande, galen och nästan farlig. Ingen rör mina barn, allt ska jag vara för dem. Passa er!

Jag är en gorilla med inslag av en Gustav Klimt tavla. Stark och svag en blandning av allt, det är jag!