Skip to main content
Category

Bara jag.

Working from home

By Bara jag. One Comment

Jag ska erkänna en sak. Det har varit otroligt knepigt för mig att acceptera rutinerna som hör hösten till. Jag som har annars har haft en förkärlek för listor har känt mig minst sagt oinspirerad. Innerst inne vill jag bara flumma runt och lukta på blommorna. Grädda våfflor till barnen och göra äppelpaj.

Men si de går ju inte.

Jobbet måste göras ju och mailkorgen är full med saker/projekt/jobb som ska hanteras. Ett arbetsliv helt enkelt.

Men så kom jag på det. Jag måste ha något som motiverar mig!

Jag landar i att elda. Är näst in till besatt…….

Och jädrar vad jag kom in i jobbflow idag! Minst en brasa om dagen håller arbetsmoralen på topp. ( Svettiga arbetspass….)

Jag nyper mig armen, får en ha det så här jädra gött på jobbet?

Working from home!

Det är ju faktist bra nu!

By Bara jag. 2 Comments

En kär bloggläsare/brevvän skrev ju så klokt häromdagen ” kanske du ska ändra din sista mening i dina inläggen….. det känns som att ”allt blev bra”, nu när ni landat i huset🙏🏻🥰👍🏻Det känns som om många stenar lättat från dina axlar. ” ( Tack Sara! ) För er som inte följt mig så länge så började jag avsluta alla inlägg med ” Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!” just när det var som värst i hela den här pandemin. Jag var så rädd och de där två meningarna blev en tröst för mig själv. Ett mantra att viska till mig själv genom sömnlösa nätter.

Det var ju även en hel del oro för hur det skulle bli med flytt, hus och framförallt hur det skulle bli för barnen.

Men allt gick ju trots allt bra. Och att det där mitt mantra har hängt kvar, blir ju till sist som något som är mer för att……ja varför? Jo tillslut kan ju det där mantrat få omvänd effekt. En rädsla som dröjer sig kvar.

Nu är jag inte rädd mer. Eller ok, ett visst fladder kommer det alltid att finnas i hjärtat mitt. Men jag går vidare nu!

Allt är bra nu!

ps. tack Sara igen, jag behövde den där knuffen, kram!

Det får vara nog nu!

By Bara jag. No Comments

Yes! Nu får det vara nog! Jag har varit alldeles för dålig på att ta hand om mig själv. Jag vet ju så väl vad jag behöver, men det har inte blivit av. Så mycket annat som kommit i vägen hela tiden. Men nu har det börjat sätta sina spår och kroppen är inte med mig som jag vill. Blir någon konstig låsning.

Så i morse tog jag upp tråden igen. Gjorde det där som jag mår så bra av.

På balkongen rullade jag ut de där mattorna som jag håller så kär. Det var hög tid för Yoga!!

Alva och Edvin ville först gärna vara med. Men jag lockade med film och smörgås inomhus och det gick hem. Bra så! Jag behövde en stund för mig allena.

Precis såhär. Med solen mot min kind, iklädd pyjamas och kofta. Andas och röra mig långsamt. Sträcka ut och fundera över alla ogråtna tårar.

Det måste bli ändring nu! Jag vill bli bättre på att prioritera mig själv. Det låter så enkelt, men jag måste allt formulera mig kring detta längre fram. Återkommer i frågan 🙂

Denna höst får allt lov att gå i hälsans tecken. Ingen viktresa jag ger mig ut på, det blir visst lätt där en landar när en börjar snacka hälsa. Nej! Jag pratar om inifrån och ut. Jag pratar om att ta hand om den där personen som burit en del. Kroppen som tagit mig genom graviditeter och förlossningar, alla spår det har satt. Jag vill plåstra om mig själv nu.

När filmen var slut fick jag besök igen av den här solstrålen. Perfekt timing. En stunds vila för alla.

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Årstiderna som försvann.

By Bara jag. One Comment

Kanske är det så att när en mår riktigt bra så inser en hur dåligt en mått. Jag pratar om mig själv. Har ju skrivit om det förr, hur jag vantrivdes i stan och lägenheten. Tänker att det nog handlar om att jag är uppvuxen på landet, där jag har mina rötter. Det var ju som om naturen ropade på mig. När vi hade landstället så njöt jag varje sommar men led lika hårt varje höst när vi skulle in till stan igen. Livet levdes oxå så snabbt. Årstiderna försvann liksom. Jag upplevde Juni, Juli, Augusti. Men sen, poff! Allt var höghus och betong. Visst såg jag trädens skiftningar, vi pulsade bland löven i parken ibland.

Men jag saknade att vara mitt i den! Naturen! Och att få se årstidernas växlingar varje dag. Vara en del utav den.

Och så gick sommaren mot höst och jag far inte tillbaka till stan. Jag ser årsidens växling, allt kom tillbaka till mig.

Jag hamnar rätt i mig själv. Det som jag saknat lever jag nu.

Någon vecka kvar är det allt innan vi kan börja skörda äpplena. Ska bli så kul och se om de funkar till must.

September! Jag ska musta järnet ur dig!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Rädslan.

By Bara jag. No Comments

Jag försöker hålla den stången, rädslan. Ibland går det helt ok, ibland går det riktigt, riktigt dåligt. Jag försöker leva på så normalt det bara går. Men pandemin gör sig påmind. En granne som nyss mådde helt ok trots smitta, såg vi hämtas i ambulans. Läkare i full ”Corona mundering”. En kan bara hoppas och försöka tro på att det ska bra.

Men de kommer också besked om människor som ryckts ifrån oss. Som nyss var här, men nu lämnat oss med ett tomrum. Vi ser siffror och stapeldiagram. Och det är ju viktigt att förmedla hur utvecklingen går, men alla dessa prickar och siffror det är ju människor som aldrig mer kommer tillbaka.

En kan bara hoppas och försöka tro att det ska bli bra.

Det fladdrar i själen och rädslan av förlust är värre än alla orosvargar i värden.

Vill så gärna bjuda er på härliga bilder från huset ( det kommer ) men tänker återigen att jag vill att den här platsen ska vara ärlig. Och i ärlighetens namn, just nu är jag ganska liten på jorden.

Jag håller så hårt i barnen och Morgan, längtan efter nära och kära svider värre än vanligt. En dag i taget.

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Jag har släppt sargen!

By Bara jag. 11 Comments

Jag har släppt sargen. Det har varit på gång så länge i mina tankar men nu så var det gjort!

Typ hela mitt vuxna liv har jag haft samma arbetsgivare.

Jag började arbeta på H&M, först som säljare, fick ett facklig uppdrag, arbetade tillslut fackligt på heltid. Började jobba som HR/ställföreträdande butikschef. Hoppade på att arbeta än mer HR relaterat, främst med arbetsmiljö. Fick även möjlighet att smaka på en del arbetsrätt. Allt inom samma företag. Som jag lärde mig!!!! Människorna jag mötte! Jag hade turen att hamna under vingarna på flera rutinerade medarbetare, som trodde på mig, som gav mig förutsättningar att lyckas med det jag tog mig för. Är så tacksam!!!!!

Men någonstans gick jag nog vilse. Som om jag hoppade på ett tåg och inte riktigt visste vart jag var på väg. Så himla glad över att få frågan, så visst hängde jag gärna med på resan! Men det var ju just det, jag hängde med….

Så var det ju det där med reflektion, som varit helt obefintligt för mig. Men som jag nu under min tjänstledighet faktist tagit mig tid till. Jag vill inte bara hoppa på tåget och hänga med. Jag vill köra själv ju!

Projektledning är ju vad jag studerat till och när jag tittat på Morgans företag och vi pratat om att det är dags att anställa en assistent till honom. (Det behövs helt enkelt någon som kan arbeta med allt administrativt. )Men varför anställa någon vi inte känner när vi kan anställa mig?! Mig känner vi ju jättebra 🙂

Så nu är jag alltså anställa av Morgan Alling produktion AB som projektledare/admin. Detta kommer jag göra på deltid vilket passar mig fint just nu. Vill gärna få möjlighet att lägga mer tid på bla blogg och insta. Drömmer om att kunna presentera mer rörligt material. Filma hur trädgården växer fram tex.

Jag har även sneglat på en utbildning i kreativ skapande för skolan. Finns en liten dröm om att jobba som dramapedagog…..Och så det där med trädgård. Hade mer än gärna arbetat extra i någon handelsträdgård! Ni ser ju drömmarna är många och går åt fler olika håll. Så jädra gött att tillåta mig till det! Frihet!

Och nu ligger ju världen öppen för mig! Det känns så omvälvande och läskigt och alldeles, alldeles underbart!

Det är jag som kör mitt eget liv!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Imorgon är en annan dag.

By Bara jag. 5 Comments

Nä! Idag blir det inte många knop gjorda. Jag vaknade kl 05 i jordens mensvärk. Brukar inte drabba mig allt för hårt. Men idag……phu!!!!!

Ville få ut hela familjen på cykel idag. Men tanken på att baxa ner 6 stycken cyklar i hissen känns allt annat än skoj!

Våren pågår så fint därutanför. Imorgon är en annan dag.

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Jag blev rörd!

By Bara jag. 2 Comments

Igår när jag öppnade upp mailkorgen så fanns där det finaste av mail. Från kära bloggläsaren Marie!

De var de finaste rader i text och så den här bilden som hon målat.

Det är ju jag och barnen! Naturen! Och så de där raderna, mitt mantra som jag avslutat varje blogginlägg med den senaste tiden.

Tack snälla fina Marie för att du tog dig tiden och skapade detta fina! Jag uppskattar det så mycket! Är så rörd!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Jag backar inte, jag tar sats!

By Bara jag. 6 Comments

Ok, handen på hjärtat. Jag har mått rätt så pissdåligt. Inte velat skriva om det, inte velat prata om det, knappt ens med Morgan. Orosvargen är fan en varulv och den lurar på mig runt varje hörn. Den hinner inte riktigt ifatt mig förens på natten. Då när alla somnat och jag hinner ikapp hela mig. Då gråter jag tyst i kudden så ingen ska vakna. Hela jävla Corona skiten har känts så övermäktig, inget jag kan påverka.

En känsla som smugit sig på är just det där, att jag inte vet hur jag ska bära barnen genom detta, när jag inte kan bära mig själv. Så har jag ALDRIG känt, ALDRIG! För mig är den känslan ytterst skrämmande.

Men så hörde jag Kjell Enhage prata om just detta. ”Att man i tuffa tider har en tendens att backa, gå bakåt. Tänk då på höjd och längdhoppare, de går oxå bakåt. Innan de tar sats….” 

Jag tänker att de är ju det som jag har gjort. Tagit sats! Jag backar inte! Jag tar sats!

Äppelträden står kvar och snart kan jag vila mig där.

Snart och alldeles strax kommer de att blomma, vi är snart där. Några steg kvar bara.

Jag tar sats och allt kommer att ordna sig, allt kommer att bli bra!

Jag borde nog det…..

By Bara jag. 2 Comments

Det var ju nästan ljust när vi vaknade i morse och sen kom solen! En klarblå himlen mellan husen. Tänker att det blir en bra dag.

Tänker att det blir en bra helg! Morgan jobbar men jag ska allt försöka göra något kul med barnen ändå.

Det lär nog bli trolldeg, eller om jag orkar kanske en bulldeg.

Jag har även några måsten/borden……..

Jag borde verkligen göra några storkok att frysa in, blir så mycket enklare under veckan då, kanske jag gör en lasagne, borde nog det……

Jag borde verkligen börja rensa i garderober, skåp och lådor, jag borde nog verkligen det……..

Jag borde VERKLIGEN tvätta barnens overaller och dammsuga i hallen, jag borde verkligen det……

Jag borde verkligen förbereda ett samtal/möte inför nästa vecka jag måste liksom ta sats just där, jag borde nog verkligen det…….

”Det finns så mycket saker jag skulle sagt och gjort och det är så väldigt lite jag gjorde…”

Nåväl, vi får väll se……kanske landar vi i trolldegen hela helgen istället, bra så!

Önskar er alla en go helg, varm och solig hoppas jag på!

kram