Framme!

Ärligt talat så hann jag ångra denna resa ett antal gånger. Gick i stort sett bra men våran äldsta kille blev magsjuk på planet, och där är ju min akilleshäl. Jag ville bara hem!

Men efter vad som kändes som sju svåra år så kom vi då fram. Wille mår mycket bättre och jag sitter i kvällssolen och kommer på varför vi åkte hit. Det som kändes så avlägset för en stunds sedan.

Vad värmen och det mjuka ljuset gör med oss! Alla mår bra och vi är tillsammans.

Precis vad jag önskat!

4 Comments

  • U40+ skriver:

    Åh nej hoppas det bara var nått han ätit så inte fler får. Vilken mardröm på planet. Tur ni är på plats nu och får njuta av värmen och familjemys. Hoppas att ni håller er friska. Med tanke på magsjukan kanske du inte han tänka på din flygrädsla iallafall.

    • Anna-Maria skriver:

      Tack, jo han mår mycket bättre! Phu! Och ingen annan är drabbad än sålänge….
      Du har så rätt, flygrädslan var puts väck…..
      kram och trevlig kväll

  • Madde skriver:

    Då har vi samma akilleshäl, och jag har varit med om det samma sak: på väg hem från USA när vi går ner för landning i London blir stora killen (då 12 år) magsjuk (fast jag är övertygad om att det var kycklingen han åt till middag på planet som spökar). Och då veta att vi har några timmar framför oss på Heathrow samt en flight London – Landvetter kvar… men det gick det också. Däremot har det satt sina spår hos honom, han är fortfarande, flera år efteråt, orolig inför varje flygning och tror att han ska må dåligt igen 🙁 men hittills har det gått bra!

    • Anna-Maria skriver:

      Åhhhhh, och på en så låååång resa. Så hemskt! Allt går ju, men sätter såklart sina spår! Stackars! Så hemskt som förälder oxå ju!!! Klaustrofobiskt oxå när en inte kan komma därifrån och har människor en inte känner så nära inpå. Kram kram

Leave a Reply