Trädgård

Ja men låt oss prata lite rådjur!

Vi träffade på en av våra nya grannar, som bor just bakom vårt hus. ( Så himla trevlig! ) ( Inte rådjur alltså! Människor pratar vi om just här…)

Jag fick då berättat för mig att rådjuren har en stig över våran tomt. De går alltid samma väg tydligen. Jag frågade lite nervöst hur det går med odlandet då? Jag fick till svar att ska en odla något överhuvudtaget måste allt vara noga inhägnat.

Hon hade tagit upp en pallkrage på altanen för att odla där. Många trappor upp. Men närå, rådjuren där ute skyr inga medel, de traskar så gladeliga upp för vilka trappor som helst. Helt orädda.

Själv är jag uppvuxen på landet, mitt i skogen. Där var ju vilda djur just vilda. Rådjuren såg vi på åkrarna, men kom vi för nära så fladdrade de snabbt förbi. Älgarna kunde vara lite lurigare på höstkanten. Då smög vi ut på trappan och lyssnade till ljudet av älgar som mumsade äpplen i vår trädgård. Stora ögonblänk i mörkret, så mäktigt och lite läskigt. Men visst for de iväg om vi började göra ljud ifrån oss.

Jag tror allt att rådjuren kommer vara min största utmaning i vår trädgård.

Igår när vi for förbi huset så såg vi detta just bredvid oss.

Nämen! Huuuur gulligt får det lov att vara! Bilden är så suddig för jag darrade lite på handen. Vi kom så nära och rådjurs kidet var såååå litet och näpet och supergullig.

De stod länge så och kidet diade och mamman brydde sig inte ett spår om oss. Fast vi bara var några få meter bort.

Så tröttnade de plötsligt och spatserade iväg helt lugnt och sakta.

Och då kändes det plötsligt lite obehagligt. Geten tittade liksom för lugnt på mig. Ett rådjur ska ju flacka med blicken och liksom hoppa bort! Det var som om hon kände sig rätt överlägsen.

Hur fint jag än tycker det är med ett litet rådjurskid, så är jag väldigt ovan vid att vilda djur är tama…..men jag lär ju vänja mig. Detta blir min största utmaning i trädgården!

Hägna in! Hägna in ska jag göra!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Ja men jösses. Jag har visst alldeles glömt att uppdatera kring hur det gått för mina luktärtor!

De har liksom stått där ute på balkongen och ropat efter mig. ”Snälla! vi vill planteras om, vi vill ha meeeeer jord och större kruka!”

Jo men det var väll bära att leverera då!

Så mysigt att pyssla med detta!

Jag borrade hål i en zinkbalja, fyllde på jord uppblandad med bokashi och så byggde jag ett växtstöd. Den noggranne kan se att jag knåpat ihop hela härligheten med en gummisnodd…….hade inget snöre och en tager vad en haver helt enkelt.

Se så fint! Jaaa jag veeeet, jag har satt dem alldeles för tätt! Men jag hade ingen mer kruka, så nu får de slåss om utrymmet bäst de vill.

Men visst står de fint! Ackompanjerad utav både Dahlia och Potatis! Känns bra!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Måndag igen då. Har en hel del att styra upp denna vecka, så extra skönt att vi fick till en så lugn helg.

Igår drog vi igång lite mer odling.

Prinsessan Elsa och Draken var huvudpersoner.

Vi sådde vanliga hederliga gula ärtor och förväntar oss ärtskott på mackan om en vecka eller två.

Helt perfekt för två stycken treåringar att pyssla med en stund. Om vi har lyckats så blir det ju hyfsat snabb utdelning.

Sen lektes det en del, på den där sidan utav balkongen som jag inte städat……Bland skridskor, jordfabrik och allmänt bös.

Om vi ska hänga mer på balkongen så MÅSTE jag möbler om. På den andra sidan står soffan tyckt mot balkongräcket. Såklart vill barnen allra helst hänga där. Titta ner på gården och tjata om att ” maaaamaaaaa kaaaan vi klättra ner för balkongen? Snääääälla!!!!!!”

Mina nerver klarar inte ens tanken på att de ska stå hänga över räcket. Även om jag håller i. Nä! Ommöblering får det bli.

Jag fortsätter att inte söka bland nyheterna. Jag fortsätter att odla.

Allt kommer att ordna sig, allt kommer att bli bra!