Anna-Maria

Påskharen var visst här igår. Nere på gården hade han visst lämnat fyra stycken tjusiga ägg.

Hela familjen rusade ut på gården, var är sockerchocken?

Där kickade sockret in.

Roligast är ändå såpbubblor!

Wille fick lite parkour feeling.

Morgan var inte sen att hänga på!

Själv har jag varit en smula trött, en smula dränerad. Känts oinspirerande att fixa påskmat som barnen ändå inte äter.

Tacos fick det bli! Och kolla film tills vi somnade i soffan hela högen. Bra så!

Men idag får det allt bli att vi blåser några ägg, kanske gör jag en gul play do deg, lite påskande ska jag allt orka med.

Jag tittade igenom bilderna på huset och tänkte på att nästa påsk, då kan vi vara där allesammans, hela stora familjeklanen! Äta sill och ägg. Stark ost på kavring. Nästa påsk! Då jädrar!

Det kommer att ordna sig, allt kommer att bli bra!

Vi bor just nu precis invid Hammarbybacken. När andan faller på brukar jag gå upp och ner. En stunds motion och rensa skallen. Igår fick jag med mig Wille och Love.

De brukar vandra upp med Morgan och visade mig nu en helt annan väg än den jag brukar ta…..

Så mycket trevligare väg! Tänker att något så litet kan göra mig så glad.

Mitt i allt elände så gav lite vatten och en and mig lyckorus

Jag hade verkligen noll koll på vart vi var. Killarna ledde vägen, rätt in i skogen skulle vi visst.

Och sen skulle vi visst upp här…….bilden gör inte branten rättvisa. Jag kände först att, nääää jag går runt, jag vågar inte, är ju så höjdrädd. Men då sa Love ” Mmmm pappa går aldrig upp här, han går alltid runt istället” Och Wille sa ” Du klarar det mamma, det kommer att gå bra!”

Inte kunde jag backa då! Jag påbörjade stigningen men halvvägs tog det stop. Jag kände gråten i halsen och vill helst ringa mamma och skrika ”Kom och hämta mig!” Jag klamrade mig fast vid gräset och kröp upp resten av vägen.

Om benen var skakiga när jag kom upp? JA!

Det blåste rätt hårt på toppen och jag försökte tänka att den där blåsten tog med sig min rädsla långt, långt bort.

Vissa hade inte skakiga ben, bara massor av spring.

Ännu en backe som inte gör sig rättvis på bild. Här skulle vi alltså ner……

Det var bara o sätta sig ner och röva sig fram bäst det gick…..

Så det där med att ta en annan väg gav mig både lyckorus, skräck och skitiga brallor.

Willes ord ekar fint i mig.

” Du kommer klara det mamma, allt kommer att gå bra!”

Häromdagen hade de utklädningsdag med påsktema i skolan. Love ville såklart vara RÄVPOLIS. Alltså en polis som fångar rävar, rävar som snor goda påskägg och gulliga kycklingar.

Jag älskar, älskar att skolan fortsätter busa och inte blir lamslagen utav läget. Tex hade lärarna ett aprilskämt för barnen. Den 1 april meddelade lärarna alla elever, att de nu pga av Corona måste sitta på sina händer, så smittspridningen skall minska. Och behöver en räcka upp handen så får en räcka upp foten istället. Så underbart att få skämta om det som upptar så stor del utav vår tid just nu. Som kan vara så skrämmande.

Vi upplever att både förskolan och skolan håller sig uppdaterade och återkopplar med tydlig information kring alla nya riktlinjer rutiner. Det känns både tryggt och skönt.

All kärlek till personalen på förskolan och skolan. Tack för att ni håller i!

Allt kommer att ordna sig, allt kommer att bli bra!

Ps. Länk till veckans poddavsnitt hittar ni här https://play.acast.com/s/familjendahlalling/33782d04-7a46-4b02-a074-05c229d15c2a

Yes! Då var vi igång igen! Ett nytt pusselprojekt har fått flytta ut på balkongen.

Igår morse såg det ut såhär.

Och igår kväll såhär!

Varm choklad, popcorn och pussel, mer än så behöver i alla fall inte jag!

Även om jag själv är galet trött på lägenhetslivet så känner jag ändå att jag lyckas göra det bästa utav situationen. Pyssla med små saker som gör stor skillnad. Helgens planteringen var som en stor, stor händelse för Alva och Edvin. Och när jag igår kväll kom ut med varm choklad och popcorn till Wille och Love så kom det ett jubel som hördes över hela Hammarby sjöstad.

Så billigt, så enkelt, så trevligt.

Det är i de små tingen jag vilar.

Allt kommer att ordna sig, allt kommer att bli bra!

Glasbrukssjön, några km från vårt hus har blivit ett trevligt utflyktsmål. En fin och lagom lång promenad igenom skogen ner till sjön.

Det löper en bäck längs med gångstigen och vi bestämde oss för att avvika från vägen och gå längs med bäcken istället.

När vi går så i skogen så fylls hela jag med ett lugn.

Alla fyra på bild samtidigt! Jippi!

Kasta kotte i bäcken var superkul!

Klättra och ta sig fram. Det jublar i mitt hjärta och jag känner hur hela familjen faller rätt på något sätt. Skärmarna är så avlägsna och det är ju såhär det ska vara att vara barn!

Att testa hur många gånger en kan hoppa över bäcken innan en trillar i!

Framme vid sjön!

Terapi kallar jag gårdagens skogspromenad. Vi fikade och kasta stenmackor och alla mådde gott.

Väl hemma väntade en köttfärssås i Crockpoten, perfekt! Lite trötta efter vår utflykt men ändå fyllda med energi. Wille och Love ville ha mer, så Morgan tog med dem uppför Hammarbybacken. Själv använde jag energin till att storstäda köket, lägga på en ren duk. Trivsamheternas, trivsamhet.

Allt kommer att ordna sig, allt kommer att bli bra!