Guuuuu nu har vi bott här första natten! Allt är så mycket första gången nu och så mycket jag vill skriva om. Men det måste tyvärr vänta för nu kommer det ganska, väldigt, jättemycket gräs som ska rullas…….även det första gången….;)
Men ett kan jag ändå säga. Lyckan i mig är så stor!
Friheten i att säga ”JA! Du får gå ut och cykla!”
Frihet, frihet, frihet!
Nu! Gräs, gräs, gräs!
Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!
Godafton, godmorgon, godmiddag och gokväll. När ni läser detta är det tisdag, men i skrivandets stund är det forfarande måndag.
Förbereder detta inlägg då jag ska upp rackarns tidigt imorgon och påbörja själva flytten.
Men till det väsentliga!
Allt ordnade sig! Allt gick bra!
Idag hade vi slutbesiktning och allt gick bra. Vi har nu nycklarna till VÅRT hus i vår ägo. Det är så stort och omvälvande, alla känslor har inte landat ännu. Men jag faller i gråt stup i kvarten. En skön och härlig gråt.
Denna vårvintern har jag fällt så många tårar av rädsla för det rådande läget. Mina kinder har var helt satdränkta.
Att nu få gråta av glädje är så befriande härligt att jag vet inte vad!
Och när alla barnen gick in i huset! Alltså! Åh!
Alva på upptäcktsfärd. Kolla in den blicken!
Det var som om de dök in i huset. Slängde sig på golvet och kände in. Detta är vårt hem! Sen for vi runt än hit, än dit. Edvin var lite rädd för trappen och Alva orädd för allt. Upp i fönster, in i garderober, kolla lådor och skåp.
Vårt hem!
Sen gick vi ut och grejade i trädgården, vi har ju som sagt en gräsmatta som snart skall anläggas och sniglar som måste has ihjäl. Jäääädrar vad snabba det är!
Jag grät igen, inte för att jag var så ledsen över att sniglarna tuggat i sig all Rosenskära, utan för att jag kände mig så in i bängen lycklig över att ha möjligheten över att få greja med just snigel bekämpning. Missförstå mig rätt.
Vi var utomhus hela familjen, sådär som det var när jag var barn.
En längtan i mig som nu besinnats och hela jag svämmar över och jag gråter igen och igen.
Och där rök Alvas skor, de kommer nog inte på igen förens frosten smyger sig på.
Där klev hon in i det nya livet, livet i hus, där en inte behöver ha skor på sig på hela sommaren.
Tusen tack till er alla fina läsare! Era fina kommentarer och mail betyder massor!!!! Delad glädje är dubbel glädje!
Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!
Det här med att packa tillsammans med barnen……inte går det fort inte! Men tänker att det nästan är lite bra. Det är så varmt nu så att röra sig i något slags övertempo är ju inte hälsosamt!
Såhär såg det ut hos oss igår kväll. Det packades i och ur ett otal gånger.
Lyxigt ändå att ha en tvilling att packa med sig vid en flytt. Tryggheten!
När de tröttnade på att packa tvilling gick det på mer materiella ting.
Vad behöver en mer än en ballong, solglasögon en födelsedagsvimpel och Arne dockan?
Ok, hunden måste me oxå såklart!
I en stekhet lägenhet fortsätter vi att packa även idag…….blir till att äta en hel del glass tror jag visst!
Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!
Heeeeeeeej!
Nu blir det korta inlägg här. Men ett snabbt hej vill jag ändå säga! Och visa detta!
Wille gillar att kolla film när han badar och har här byggt en slags ställning för paddan.
Handsprit kan alltså ha många områden 😉
Nu ska jag försöka äta den här elefanten till flytt, en tugga i taget…
Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!
Vi har ränt omkring en hel del på diverse byggvaruhus. Wille har alltid dröjt sig kvar bland vissa specifika redskap. Hackor av olika slag har fått honom att kasta längtansfulla blickar och tillslut kunde jag inte stå emot. Klart han ska ha sig en hacka!
Och kanske är det något av det bästa med vår tomt. Att den är så ofärdig och ganska stor. Det finns utrymme att köra på fritt. Så himla skönt att kunna säga. Ja men visst hacka på!
Att inte behöva ha något konkret mål mer än att hacka på. Sten för sten, rot för rot. Hur långt kan en gräva tro? Och går det att hacka sönder en sten?
Sommarlovet är räddat!
Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!
Godmorgon Söndag!
Här har vi hamnat i packar och rensa känsla!
Jag är ändå väldigt glad att vi rensade så mycket inför flytten från förra lägenheten. Samt att halva vårt bohag redan är packat och står i ett förråd. Känns ovanligt smidigt……hmmmm…..lite för bra för att vara sant. Kanske lugnet före stormen….
Ja, hur som helst är jag just nu ganska lugn.
Vi fortsatte även att vittja fler potatishinkar…….
Alva tvättade potatisen med tandkräm. ( lite tur att de går att skrapa…)
Vi fortsätter att packa och försöka förbereda oss på en flytt. Märklig känsla!
Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!
Vi fick till en så fin dag igår!
Det började med att jag vittjade en potatishink på balkongen.
Så, så nöjd var jag! Och det blev en sill lunch här hemma.
På eftermiddagen for vi iväg för att möta upp några vänner. Picknick utomhus.
Vi har inte setts på sååååå länge, ja vi har inte ju intre träffat vänner alls på evigheters evighet. Och det var helt underbart! Få samtala live med kompisar. Kristin hade lagat världens godaste middag! Det var så trevligt och jag njöt av varje sekund!
Jag hade bakat kaka som var ruggit god.
Och så jordgubbar såklart!
Nöjda barn!
De badades en del och klättrades i träd. En kubb match han vi oxå med.
Jag känner mig fylld med energi! Och det är väldigt bra för nu mååååste vi börja packa!
Ska bara pussa lite på potatisen först!
Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!
Ni vet de där lärarna! Som alltid står där i vått och torrt. Hanterar både barn och vuxna, i segaste november rusk och lusinvasioner. Den där läraren som alltid möter en med ett stort leende i hallen och önskar alla välkomna! Ser ALLA!
Henne sa vi hej då till idag. Jag var oförberedd, trodde vi hade en vecka kvar. Men de är ju så nu, semestrarna trillar på och avskeden staplas på hög.
Hon gav Love en lyckoamulett med de finaste orden, en försäkran om att även om Love byter klass så finns alla kompisar kvar och att om det känns pirrigt i nya skolan så kan lyckoamuletten ligga i fickan och då är det bara att krama den en stund och veta att alla kompisar tänker på honom, att han är omtyckt, att det kommer att gå bra!
Ja men ni förstår! Den läraren! Jag är så tacksam för allt Anna!
Och idag är det midsommar. Jag hinner i ärlighetens namn inte riktigt med nu. Men jag ska vittja hinkarna på balkonen och se om det blir någon potatis till lunchen. I eftermiddag möter vi upp vänner ( utomhus, håller distans ) för picknick. Det blir fint!
Glad midsommar!
Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!
Vi ska marinera oss sa Edvin. Mmmmm nästan rätt….i Lördags innan vi for ut till tomten så vaccinerade vi Alva och Edvin mot Tbe. Resterande i familjen har tagit alla sprutor och har nu skydd i 3 år. Men de två minsta behövde få sig en ”stöt”
Edvin misstog alltså vaccinera för marinera och det var ändå rätt positiv stämning när vi for iväg.
När de tar varandras händer sådär. Åh!
Väl framme förstod de vad som skulle hända. Edvin var förvånansvärt lugn. Alva däremot vart helt förstörd. Men när hon var som allra mest rädd och ledsen så var det inte mig eller Morgan hon ropade efter. Hon skrek allt hon kunde ” JAG VILL HA MIN EDVIN!!!!!”
Jag har sagt det för och jag kommer säga det igen. Att få vara med om tvillingar är magiskt!
Och efter spruta blev det glass.
De har varandra!
Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!
Alva och Edvin har haft tendens till förkylning så igår blev det ingen förskola. Morgan tog med sig Wille och Love till huset för att hänga med på förberedelserna för altanbygget. Vi har anlitat ”Sluta gräv” ett företag som skurvar ner plintar istället för att vi ska stå och gräva i flera veckor. Riktigt, riktigt coolt!
Själv tog jag med mig Alva och Edvin ut på gården.
Det var mysigt i 5 sekunder, sen skrek Alva på glass….
Och inte var jag nödbedd inte 🙂
Här försökte jag reda ut ett missförstånd. Det är nämligen så att vi i framtiden kommer att skaffa en hund. Vi har pratat en del om det och vad det innebär. Bla att en måste plocka upp hundens bajs. För det gör ju mormor och morfar åt sina hundar. Bakom Alva i bild ligger en stor hundbajs, den har legat där länge. Alva och Edvin blir lika upprörda varje gång vi går förbi den ( eller för all del så fort vi ser någon kvarglömd hundbajs någon annan stans i stan ) De skriker, ” Mormor och morfar måste komma hit och plocka upp! Det här är jätteäckligt! Mormor och morfar måste komma nu!!!!”
Jag försökte förklara att mina föräldrar inte är ansvariga för alla hundars bajs i världen, men det gick inte riktigt in. Undrar om ungarna liksom kopplar den långa tidsperioden de inte träffat sina morföräldrar med att hundbajset inte plockas upp. Nu har det gått fööör lång tid. Staden svämmar över av bajs.
Ja men visst kan det kännas så!
Vi hittade även lite blommor och de var ju mycket trevligare.
Resten av dagen spenderas med någon slags lek av stolar….
Lyckan!
Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!
Senaste kommentarer