Tänker att föräldraskapet leder fram till en viktigt punkt. En dag ska barnen säga ” Hej då! Jag går nu”
Att allt handlar om att förbereda barnen och en själv på det. Att som förälder gå i från att ha varit viktigast till att hamna på avstånd. Det blir annat som är viktigt, ett eget liv ska upptäckas. Till stor del utan mig. För mig är det en smula smärtsamt, men en vacker smärta om ni förstår. Jag tänker på mig själv som en nattlampa på avstånd. Något/någon att navigera till om mörkret blir för stort. Att alltid finnas där men att släppa honom fri! Och när han går kan jag vila i vetskapen om att jag gjort allt för att fylla honom med kärlek. Att han måste göra sina egna misstag, men att jag vet att han hittar hem. Min lampa ska alltid lysa!
Idag for Wille iväg på klassresa. 3 dagar ska de vara borta. Aldrig har han varit hemifrån så länge. När jag såg honom släntra iväg i morse, med rufsigt hår och fjärilar i magen, full av förväntan och pirr. Jag blir så lycklig, stolt och väldigt gråtmild. Jag far till väders som en stor ballong och låter mig själv bli nostalgisk. Visst var det alldeles nyss jag bar hem honom, nyförlöst och på så skakiga ben. Jag höll så försiktigt i det som plötsligt blivit det viktigaste i mitt liv. Det största! Mitt barn! Nu flyger han själv och jag behöver inte hålla så försiktigt mer. Jag är en nattlampa i mörkret, alltid!
Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!
Det är fantastiskt att få vara nattlampa❤🥰
Kom att tänka på frigörelse mm. Har era äldre barn någon aktivitet i förening typ idrott. För ett av våra barn som var väldigt föräldrabunden och aldrig vågade sova hos kompisar var just detta så bra. Cuper, tävlingar, kickoff och läger som de sov med
laget stärkte så. Tom resor långt bort på annan ort där inga föräldrar ens kom och såg på pga avstånd och dyra flygresor. Så utvecklande och berikande för barnen… ”jag fixade det och tom hade kul” och även för oss vuxna… ”hon fixade det, hade kul och kom hem välbehållen med stöd av andra vuxna”.
Du har ett magiskt sätt att sätta ord på det där känslorna som är så svåra att förklara! Nattlampa, åh!! Precis så! Kram ❤️