Nej skrek Morgan, sådär kan du inte gå ut!!
Först blev jag förvånad, han brukar inte kommentera mitt utseende sådär i negativ bemärkelse. Sen blev jag skitsur! Det ska väll inte du bry dig i, hur jag ser ut sa jag! Visst ser jag risig ut i håret men jag betackar mig för liknade kommentarer! Herreguuu jag ska ju bara till affären!!! Beredd att störta ut igenom dörren.
Vänta lite sa Morgan och tog ett kort…..
Ouuups, inte första gången det händer mig. Satt en gång en hel arbetsdag och höll arbetsintervjuer i en kjol ut och in, med tvättrådet synligt.
Ofta, ofta hinner jag hela vägen hem från hämtning från förskolan med det där blå plastpåsarna man sätter på fötterna innan man går in. Jag har alltså flera gånger halkat hem i snödmodden iförd blå plast…….
Jag får helt enkelt inte ihop helheten alla gånger.
Så får de va, sådan är jag! Ut och in, hit och dit, en halkande blå plastpåse i snöslasket.
Hoppas ni har det fint därute i sommaren!
Kram från avigsidan.
Nä, men totalt sett är Du inte så avig, tycker jag. Tvärtom en mycket rät och fin människa. En man gärna vill vara vän med! Med eller utan blå plast på fötterna. Stor kram från utsidan.
Tack 😉 och många kramar tillbaka 🙂