Min hud blir liksom lika sträv som mitt humör. Hand i hand går dom mot ett jädra skav. PMS!

Ljuden jag möter känns som ett satans rivjärn. Jag hör Morgan jobba ute i köket. En gång i månaden utvecklas min hörsel till en satans superkraft.

Jag hör om han skriver på boken, mailar eller tjötar på twitter. Twitterknastret är värst! Som om han hamrar på datorn utan stopp. Maniskt och hårt slås tangenten ner i datorn, om och om och om igen. Detta hamrande låter min inre tistel blomma ut. Jäääääädrar vad förbannad jag blir! Tyyyyyyyyyst, sluuuuuuuta skriiiiiiiiiiv!!!!!!!

Han slutar snällt att skriva och tar en dusch istället. Från badrummet hör jag honom sjunga Marlena Ernmans La voix. Han sjunger med sådan inlevelse att det känns som om, min hud som redan var sträv, blir så torr att den faktist ramlar av.

Håååååååål kääääääääften skriker jag och smäller igen dörren.

Jag slänger mig ner vid köksbordet och efter att lyssnat på Black Eyed Peas – Shut Up på repet så övergår jag till Joni Mitchells Both Side Now……

Jag funderar stilla på om denna tistel i mig, egentligen är mitt sanna jag? Är det kanske så att allt detta grus ligger i mig hela tiden? Men de PMS-fria dagarna lägger jag band på mig, anstränger mig och biter ihop?

Är jag egentligen en sträv jädra tistel med superhörsel? Är  det tisteln som är mitt sanna jag?

En tistel diskar aldrig!

OBS! Jag tänker inte be honom om ursäkt! En tistel säger aldrig förlåt!

6 Comments

  • Christina skriver:

    Oj😯 En tistel alltså.. med PMS.. Hörs verkligen inte roligt ut varken för sig eller din omgivning som får stå ut med en tistels humör😵 Det är ju inte helt ovanligt har jag hört, så du är inte änsam om att må skit, vara överkänslig och låte det gå ut över dina närmaste levande och icke-levande omgivning🥴 om det kan va’ till nån tröst… Har sånn tur att inte själv vara drabbad av det här🌸 Ett tag hade jag dock en kollega som fick just PMS en gång i månaden.. Hon kunde komma in på jobbet med ett jävla humör rent ut sagt, och det var ju nästan lite roligt va’ arg och förbannad hon var. Fick verkligen säga till henne ibland, då det inte är ok att hennes dåliga humör skulle gå ut över oss andra. Men vi tyckte så mycket om henne ändå, kan till o med sakna lite jädra anamma från den kvinnan ibland😅 Och du… Du är inte en tistel.. som lägger band på sig i vanliga fall… Du är en älskad mamma som gör allt för sina barn med ett stort hjärta❤️ PMS är väl hormonellt..? Kanske finns nåt du kan pröva ta mot det? Sen kan set ligga saker medvetet eller omedvetet i botten som du mår dåligt över som får sitt utlopp här? Vad vet jag.. Älska dig själv i vilket fall, alla har vi våra mindre bra sidor ju. Kram vackra, arga du!

    • Anna-Maria skriver:

      Hej, hej 🙂
      Det framgick nog inte riktigt i mitt inlägg att jag var lite små ironisk 😉 Morgan hälsar och menar att jag överdriver. Kanske gör jag det, lite grann, mer som det känns inuti än vad jag ger sken av utåt.
      Men jag kan ändå tycka att det finns en jädra göttig kraft i PMS! Älskar kraften som kommer med rivigheten 🙂
      Tänker oxå att jag oftast är så snäll, så det behöver komma ut lite krut då och då. O bara Morgan som får sig några slängar av sleven. För resten av min omgivning är det knappt märkbart.
      Tack för din omtanke.
      Kram/ A-M

  • Madde skriver:

    Tistlar tillhör en av mina favorit blommor (fast jag vet att många kallar dem ogräs…), så var du en tistel några dagar per månad: taggig, ståtlig och vacker!

    • Anna-Maria skriver:

      Underbart!!! Ja visst är tisteln rätt tjusig, taggarna till trots 🙂 Trevlig kväll, kram/ A-M

Leave a Reply