Anna-Maria

Visst är det väll så att en ställs inför en del brytpunkter eller vägval i livet. Dels för sig själv men även som förälder. När en måste välja för någon annan. Jag tycker ändå att jag har en ganska tydlig vägvisare i magen när det gäller barnen.

Men idag fladdrade det allt rätt hårt i både magen och hjärtat. Inskolning för Love och jag vill inte gå in på detaljer här, men han ville verkligen inte!! Det var ren och skär panik. Det var flykt och tårar.

Då kom de ju till att bli ett vägval för mig. Antingen gå hem för att börja om nästa dag. Dra ut på processen och ta små steg. Eller att helt enkelt förstå, trösta, och muta med lego, men inte lämna någon öppning för att det fanns något val…..jag valde det senare.

Jag kände mig som en riktigt skurkmamma men tillslut så satt vi då där i klassrummet. Och så kom de där förlösande orden från en klasskompis, en kompis som verkar vara av samma skrot och korn som min pojk.

Ett tu tre så blev det lek och skoj och att jag var där var inte nödvändigt alls.

Jag drog mig till havet och lät bilden av en skuttande pojke som visst vuxit sig långt längre än mig och som sprängt barriärer få ligga kvar på min näthinna. Sitta vid havet och lätta hjärtat och låta salta tårar blanda sig däri. Tyngsta stenen lyftes från mina axlar och jag vågade låta lyckan få ta plats.

Nä vi sov aldrig på balkongen. Morgan tog med killarna på en fisketur istället. Flera timmar var de borta och kom inte hem förens sena kvällen. Inte hade det nappat ett endaste dugg, och både myggbett och skavsår hade de. Men inte gnällde de ett endaste dugg. Fiska är det roligaste en kan göra just nu!

Annan väääälidgt kul grej är att vi har kompisar som bor i området och idag fick vi besök. Såååå jädra gött! Hänga på altanen och äta glass. Helt perfekt Söndag!

Och i morgon börjar Love ny skola. Nya lärare och nya kompisar. Nytt, nytt, nytt.

Jag är med så länge han vill, håller tummarna för att det flyter på fint. Men jag tänker oxå att det är rätt viktigt att låta saker få ta sin tid. Jag vet ju själv hur det är att vara ny på jobbet. Tycker nästan det kan bli svårt att greppa perspektiven.

Ett steg i taget tar vi.

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Godmorgon Lördag!

Första inskolningsveckan är avklarad. Det gick så himla fint. Alva och Edvin stortrivs och igår var de utan mig hela dagen.

De vinkade så glatt när jag gick på morgonen. Polletten har trillat ner och de förstår att jag kommer tillbaka.

Jag hann hem och jobba en stund. Och på lunchen tog vi med oss våra stora barn för en lunch på stranden.

Älskar den här promenadstigen!

Just nu när det är rätt så intensivt och alla behöver mig på olika sätt så känner jag mig en smula otillräcklig. Om kvällen är jag helt slut och när Wille väcker mig kl 23 för att han vill att vi ska hänga på balkongen fram till kl 04 för att kolla in stjärnorna genom hans kikare. Ja men då orkar jag helt enkelt inte. Och det känns så trist!

Att ha barn med stor åldersskillnad är fint på så många sätt. Men att täcka upp ett helt dygn är rätt svårt.

Jag tröstade mig med käk från strömmingsvagnen. Alltid så gott!

Att ha närheten till havet såhär! Båtar som far förbi, nystekt strömming och vågskvalp.

Jag får helt enkelt försöka jobba med acceptansen just nu. Jag hinner inte med allt, det är bara så det är. Svårt för mig!

Men ikväll kanske jag sover med Wille på balkongen. Om jag törs för fladdermössen……

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Inskolningen för Alva och Edvin rullar på så fint! De har verkligen tryggheten i varandra och det är så gott att se dem upptäcka allt nytt. Men när vi kommer hem! Phu! Då är det som om allt de upptäckt måste bearbetas. Och det är rätt hetsigt vill jag lova.

Morgan jobbar från arla morgon till sena kväll. Både ljudbok och halv åtta just nu. Men jag vägrar klaga över att han har fullt schema. Att var kulturarbetare just nu och att få ha ett arbete att gå till är guld! Så det blir jag som roddar hemmalaget. Meeeeeen vi har ju två barn till förutom de små som just nu skolas in.

Så när vi kommit hem från förskolan så är Wille och Love rätt eftersatta. De ska fixas käk till alla såklart, lite sådär härligt omlott i tiden. När jag har fått de små att lugna ner sig så bara måste Love lära mig den sensate Kung Fu ”kartan”. Sen rullar det på med mat igen och så bad och så tvätt. När väl Alva och Edvin sover så vill ju Wille och Love få tid med mig, och jag med dom.  Det blir badminton och så den där läsläxan som Wille har över lovet och som vi dragit på in i det sista…….

Sen är klockan 22 och jag klipper några sniglar sådär nästan i sömnen och så blir det till att uppsöka en säng innan någon vaknar och så sova lite för att vakna igen och allt börjar om……

Så om jag är lite frånvarande här på bloggen så vet ni vad jag sysslar med……klipper sniglar och försöker göra barnen nöjda.

Fast fint var det allt igår, när jag lämnat Alva och Edvin för första gången efter lunchen och kommer tillbaka vid mellis med en överraskning i vagnen.

Alva ville inte gå hem från förskolan ( gott betyg! ) Men jag lockade med just en överraskning som låg i vagnen.

Va???? En kaffetermos???? Har mamma blivit galen? Vi dricker ju inte kaffe, ännu!

Hmmmmm, måste kolla om det verkligen är kaffe?

Näääämeeen åhhhh! Glass!!!

Jag har endast tänkt att termos funkar för varmt mat. Men så är det ju inte! Funkar ju hur bra som helst för kallt oxå. Transporterade glass utan att den smälte det allra minsta. Perfekt!

Hur intensivt det än är just nu så känner jag mig så in i bomben lycklig.

Det rullar på! Ungarna mår bra!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

En vanlig grusväg tänker kanske ni, inte så märkvärdigt.

Men för mig är den guld! Det ni ser är alltså vår väg till förskolan. Vi hade ju våran första inskolningsdag igår. ( som gick så bra )

Tänker på alla turer jag haft i stan, till och från skolan. Hur jag vantrivdes med stojet och bilarnas brus ifrån ringvägen. Eller hur vi bokstavligt talat kryssade mellan narkomaner/alkisar för att komma fram. Det var ju våran vardag och inte synd om oss. Bodde jättefint på söder.Men i lägenhet! Och när det var skoldags igen efter ett långt härligt sommarlov på landet, så var vi som fast där i lägenheten. Vi var superdåliga på att hitta på något efter skolan. Då blev det mer att vi bara hängde i lägenheten och det genererade i sin tur oändligt många timmar framför olika skärmar.

Men nu har vi ju då en trädgård!

Att vara utomhus och bearbeta allt det där nya som hände. Alla intryck och nya människor vi mött.

Ett äppelträd att springa till för att kolla om karten går att äta.

De gör de inte….;) Men lika glada är vi ändå!

Det finns en del att ta utav!

Att vi får bo här är så fint! Att vi har en liten grusväg till förskolan är helt underbart!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Godmorgon Måndag! Nu drar inskolningarna strax igång. Imorgon är det Alva och Edvin som börjar ny förskola. Och nästa vecka är det Loves tur att möta en ny skola.

Så mycket pirr just nu!

Vi har ju nämt för både Alva och Edvin att till hösten så börjar de en ny förskola. Nya lärare och nya kompisar. Vi har inte mötts av så värst positiva tongångar från våra treåringar. De vill ju ha sina gamla kompisar till den nya förskolan och framförallt sin älskade förskolelärare!

Men för några dagar sedan så tog vi en promenad till den nya skolan. Packade ryggsäckarna med vattenflaskor och gjorde det hela till en liten utflykt. Allt blev sådär mysigt spännande.

Och när vi kom fram så stod grinden öppen och vi vågade oss faktist in en liten stund. Bara titta. Leka och gunga fick vi göra på själva första förskoledagen sa vi.

Det var stora ögon hos oss allesammans. Titta där! Åhhhhh titta där!!! Kolla!!! Kolla!!!

Det där som kändes så främmande läskigt fick plötsligt ett ansikte. En plats att längta till!

Och nu har de tjatat varje dag ” Nääääär får vi gå till vår skola????”

Sen vet en ju aldrig hur det blir, kan ju bli ett baklås, men just nu känns det bra. Jag är med och skolar in, känner mig själv väldigt förväntansfull. Tycker förskolan ser så fin ut! Men mest längtar jag efter att se hur de kommer utforska de nya och hur de använder sig av varandra, när de nu är så nytt.

Tryggheten har de ju med sig.

Så sista sommarlovsdagen för våra små, men ändå väldigt stora barn. Imorgon drar det igång. Då går vi in i det där nya! Möjligheten att Alva och Edvin träffar kompisar som kommer hänga med framåt, upp i skolåldern, vidare i livet är ju ganska stor. Den tanken är så fin.

Spännande!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Vilken pangdag vi fick till igår!

Jag och storbarnen for ju till min syster och hennes familj för ett besök igår. Sååååå efterlängtat!

Har visst nämt det förr, men jag har under hela pandemin oroat mig sönder och samman för just min syster. Hon är i riskgrupp och jag har känt det som om allt är extra skört just kring henne. Det bor en orosvarg i mig. Och många är nätterna när den rivit mig itu inifrån. Och att inte kunnat ses har tärt på mig.

Kolla bara så fin hon är!

Alva och Edvin fick bli hemma med Morgan så att ”storkusinerna” kunde umgås mer på sina egna villkor. Det var fiske för hela slanten!

Helena utfodrade både barnen och mig. Sådan lyx!!!! Och kaffe drack vi i mängder, tillsammans med de där samtalen som aldrig tar slut.

Bästa dagen på hela sommarlovet konstaterade Wille och Love, jag är beredd att hålla med!

Tänker ta med mig den här goa känslan in i hösten. Orosvargen blir jag nog aldrig av med, men förhoppningsvis blir den mer hanterbar nu när jag tankat systerkärlek i en hel dag.

Så liksom skuttar vi in hösten och allt det där vi inte vet något om. Med god handhygien och avstånd så håller vi i och håller ut!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Tanken var att jag skulle visa er en del bilder från trädgården, eller ja, pumpabacken 😉

Men de får allt vänta. Jag sitter på tåget just nu och har helt värdelös uppkoppling…….

Jag, Wille och Love är på väg till min syrra. Ville så gärna hinna med ett besök innan skolorna och jobbet drar igång på riktigt.

Fiske står på dagens schema och vi är helt galet peppade! Fast mest längtar vi efter umgänget. Hänga med syrran och hennes barn! Dricka kaffe och se kusinernas framfart! Det blir fint det!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!