Igår brast det! Det blev bara för mycket. Som om min kropp inte riktigt fattat att vi bor på ett nytt ställe. Jag stöter tårna i bordsbenen, går in i väggar och slår huvudet i skåpsluckor. Kroppen har inte hängt med. Och när tvättmaskinen gick sönder i samma  veva som jag upptäckte en lusinvasion i Willes hår då gick luften ur mig. Eller den gjorde ju inte det, jag körde på i vanliga ordning, luskamma, schamponera, byta lakan och luskamma igen. Tvättberget växte i kapp med mitt oroliga inre och när sen pappa ringde för att kolla läget, då, då gick luften ur mig och jag grät som det barn jag är. Grät för att jag är så trött, grät för att Alva och Edvin inte riktigt funnit sig till rätta och är så gnälliga. Nästan som om dom måste slå på mig för att min kropp ska fatta att vi bor här nu. Kände mig sämre än sämst!

Men så blir det ju så när man fått gråta ut, och pappa rösten lugnar mig och mamma rösten säger att hon kommer till oss imorgon! Livet är inte upp och ner, detta är inte farligt, bara trassligt.

Nej vi kan inte tvätta just nu! Men jag kan gå på det där efterlängtade frisörbesöket. Frisören som håller till strax innan Östgötagatan 68 där allt startade. Där Morgan och jag började allt.

Med trötta ögon och flygit hår så bär det vidare. Och snart, snart är semestern här. Och idag är det en milstolpe! Något jag väntat och längtat så mycket efter! Men mer om det imorgon.

Kram på er!

7 Comments

  • Susanne skriver:

    Älskar att du skriver så naket och öppet. Du sätter ord på så mycket som man kanske annars tystar ner och trycker undan.
    Jag separerade från min man för ett tag sen, vi hade varit tillsammans i 23 år. En mening som var ständigt återkommande när det kändes jobbigt var ”Det kommer att bli bra”. Det blev det. Det tog lite tid bara. Kom på mig själv för ett par månader sedan att den där meningen inte hade sagts på länge. Insåg att det inte har behövts. För nu ÄR allt bra! Det är så himla bra! Hur jobbigt det än var att bryta upp från nåt gammalt, och kaotiskt var det, så lugnade det sig och allt föll på plats. Just nu kunde jag inte vara lyckligare.
    Hoppas så innerligt att ni också hamnar där snart, när ni kommit igenom det ”kaosiga” och lugnet kan komma. Då kommer ni förhoppningsvis också känna att det blivit bra. ☺️💗

    • Anna-Maria skriver:

      Tack för att du delar med dig! Vilken resa du gått igenom! Och så fint att höra att du är “ute på andra sidan” All lycka till dig!
      Ja, när jag liksom får sortera vad som är vad så rätar det mesta ut sig. Och nu hittade vi tvättstugan och lyckades boka den till imorgon 🙂 Så himla lycklig för det 🙂 stor kram

  • helena helena dahl skriver:

    ❤❤

  • Malin skriver:

    Inga stora förändringar passerar utan ett sammanbrott (eller flera)… känt djungelordspråk 😉 Det är jobbigt nog att flytta. Löss och trasiga vitvaror kunde ni ju fått slippa tycker jag. Men en sak i taget så är ni snart i hamn 💕

  • Annica skriver:

    Styrkekramaroch tack för att du orkar och vågar visa att livet inte alltid är en dans på rosor.. Även rosor har taggar och ibland måste man bryta ihop för att kunna komma vidare. Ni kommer att fixa det!

  • Christina skriver:

    Fine du❤️ Förstår dig fullt och helt❤️ Du är så oerhörd stark och en så oerhörd bra mamma och en fantastisk kvinna🌹 Önskade det var något jag kunde göra eller hjälpa till med för att underlätta vissa gånger! Jag hade åtminstone tagit din tvätt om vi var grannar 😘 Varma kramar, ta hand om dig, låt Morgan göra det oxo och ta hand om varandra me’❤️

Leave a Reply