Jag minns det så väldigt tydligt. Den 13/5 1984 .Jag är 5 år gammal och mormor och morfar är barnvakt till mig,  mamma och pappa har åkt iväg för att föda syrran. Vet inte riktigt om jag fattat hur det skulle bli att få ett syskon.

Men så ringer telefonen och jag hör på mormors röst att hon är väldigt glad, hon räcker fram den mörkgröna telefonen med rund sifferplatta som om den vore av guld.

Jag trycker luren mot örat och säger “Hej”

“Heeeeeej” säger mamma från andra sidan luren. Och med den lenaste lyckligaste röst talar hon om att jag fått en lillasyster. Solen lyser in på hallgolvet och hela rummet snurrar. Det här, det är bara för mycket!!! Lyckan i mammas röst, en syster!!!

Jag slänger bryskt på telefonluren och kastar mig in i badrummet och gömmer mig under handfatet. Kryper ihop till en liten boll. Detta är helt enkelt för stort! Detta får inte plats i min femåriga kropp.

Men sen fick jag komma till BB, och kanske allra mest minns jag att jag fick mammas glass, den kom i en liten rund gul pappskål med långben på. Jag fick hennes glass och jag fick hålla i Helena.

Och då smälte vi samman. Så var det, hon var så liten och jag ville så gärna beskydda henne. Inte större än min docka Lusanna, fast mjuk rosig och väldigt levande.

Åren har gått och jag vet ju att du är vuxen. Men mina storasysterbeskyddar instinkter sitter ändå kvar. Alltid finna jag för dig och alltid finns du för mig. Det är så det ska vara.

Älskar dig syrran och grattis på din födelsedag!

Fin låttext av Hanna Hedlund:

Jag drog henne i håret och sa
“att nu så ska du dö”
Men hon vred sig ur mitt grepp på något vis
Och lika bra var väl det

För nu ringer jag igen
Och när hon svarar i telefon
Med sin gamla syster röst
Då bryter jag ihop
Och får inte fram ett ord

Jag minns vad jag sa
” Du ser ut som en gris
Dig vill inga pojkar ha”
Och hon lovade och svor
Jag förlåter aldrig dig
Men det tycks hon ha glömt bort

För nu ringer hon till mig
Och när jag svarar i telefon
Med min gamla syster röst
Då faller hon i gråt
Och får inte fram ett ord
Det får ta den tid det tar
Om så tills tårarna tar slut
När syrran gråter ut

Men ibland vill jag bara ge henne en smäll
För hon tänker bara på sig själv
Hon tror alltid hon vet bäst
Att hon är så himla smart
Och att hon är snyggare än jag
Ja ja, det kan hon väl få tro
Det var ändå jag som kom först

När hon svarar i telefon
Med sin gamla syster röst
Då bryter vi ihop
Och får inte fram ett ord
Det får ta den tid det tar
Om så till skratten har tagit’slut

Det är tur att hon finns
Trots allt
Tur

3 Comments

Leave a Reply