Det görs en del cykelutflykter på fritis. Love är så himla peppad och övar här hemma på helgerna. Han har börjat cykla till skolan och jag springer bakom med Alva och Edvin i vagnen.
Men igår sa han ” Jag hittar vägen själv nu! Du kan komma i fatt mig senare!”
Så i morse for han iväg. Och när jag kom i fatt vid skolan möttes jag av det största leendet. ” Det känns bubbligt i kroppen!”
”På mig med!” sa jag.
Jag vet ju precis hur det där känns. Den nyvunna friheten!
Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!
Ett snabbt hej från ”trevliga paret”, skriver ett Mail snart, måste berätta mer om hunden 🤗 Men jag Har en fundering, kanske du ska ändra din sista mening i dina inläggen….. det känns som att ”allt blev bra”, nu när ni landat i huset🙏🏻🥰👍🏻Det känns som om många stenar lättat från dina axlar. Som följare har det varit fantastiskt att se er resa. Jag beundrar er energi och styrka genom processen, och ni har verkligen fått ett så fint hus o trädgård, och hela närmiljön känns så gemytlig🌸💞
På återhörande 👍🏻
Kram
Åhhhhhhh tack snälla du för den här kommentaren. Du har ju så himla rätt! Behövde den tankevurpan liksom. Det är ju bra nu! Jaaaa vill höra allt om hunden!!!!!!! stor kram
Det känns verkligen bubbligt när man får utmana sig och testa nya saker! Så bra uttryck!