Så var det gjort! Vi har en köpare till vår lägenhet. Och igår signade vi försäljningen. Jädrar vad spända vi har varit. När vi bestämde oss för att tack ja till budet så la Morgan en spya i ren stress…..

Bild innan signering. Jag är sammanbiten och Morgan hysterisk i vanlig ordning.

Bilder efter signering. Spänningen har släppt och helt plötsligt blir det verkligt. Vi är så nöjda, och troligtvis har vi hugg på en andrahandslägenhet, men just i denna sekund har vi ingenting. Ingen bostad från och med i sommar…..och det kan ju kännas en smula rotlöst.

Jag tog en kvällspromenad till Coopen för att införskaffa middag. Då slogs jag plötsligt av en brännande bitterljuv känsla. Jag har ju längtat bort så länge att jag glömt hur det var.

Hur det var första gången vi öppnad dörren till lägenheten och visste direkt att detta skulle bli vårt hem. Hur fint vi har haft det!

10 år av minnen, både högt och lågt. Barnen! Alla barnen!

Snart är tiden här över, och vi är påväg till något annat, som känns så rätt. Men jag tillåter mig att vältra runt i det där bitterljuva en liten stund.

Med avskavt läppstift går jag mot våren och något helt nytt.

4 Comments

Leave a Reply