Jag skrev ju igår om sömnbristen. Att Alva och Edvin vaknar kl 04 på morgonen, eller natten, kl 04 är faktist natt för mig!

Men så sov dom helt plötsligt till kl 06.30!!!!! Den känslan alltså, när en vaknar och fattar att det inte är mitt i natten! Som om huden blir mjukare.

Det här två åren har som sagt kantats av trötthet, jag har någonstans vant mig, men när en plötsligt får sova lite mer normalt. Åhhhhhh!

Visst sover jag dåligt även nu, men går ju inte att jämföra med de första 6 månaderna eller för all del första året. Ibland var jag så trött att det faktist kändes som om min kropp flöt ut i hela lägenheten. Jag var liksom tvungen att plocka ihop mig, samla ihop alla bitar som var jag.

Och även om Alva och Edvin vaknar tidigt så sover Alva hela nätterna, bara Edvin som knökar runt. Det är väldigt mycket enklare att hantera en liten person, än två samtidigt.

Edvin upptäckte persikor för första gången. Jag hade köpt såna där små, platta frukter som ser ut som små minimunkar.

Han tittade länge och funderade, sen sa han – Mmmmm Äppelkaka! Såklart det är en äppelkaka! Lik ett äpple men mer platt som en kaka, äppelkaka!

Den tillagades under största koncentration.

Blommor och ungar, kan inte bli bättre!

3 Comments

  • Malin skriver:

    Jag minns det första året som tvillingmamma… eller nä, nu ljög jag, jag minns knappt nånting. Utom den helt förlamande tröttheten. Den som gjorde att man kunde gå halva dagen utan att fatta hur man faktiskt fått på sig kläder. Den som gjorde att jag bryggde kaffe på grötpulver, ringde min man och frågade var min mobil var (när jag pratade i den), la fjärrkontrollen i kylen, alltid hade udda strumpor, glömde hämta storebror på förskolan… med mera med mera. När barnen väl började sova vettigt var jag så sönnstörd så det tog ett år innan jag kunde sova mer än en timme i sträck 🙄
    Idag sover alla barnen hyfsat, och det är lite som att livet har återvänt. Jag fungerar, jag kan tänka, jag kan planera saker och genomföra dem utan att ha hunnit glömma planen. Ytterligare en bonus med att de växer är att jag numera får dricka iaf en kopp varmt kaffe per dag! Plus sova vettigt! Jackpot!
    Så, hang in there, ni gör ett fantastiskt jobb 💪🏻

    • Anna-Maria skriver:

      Åhhhh jag både skrattar och gråter när jag läser din kommentar! Såååå stor igenkänning!!! Folk tror att jag skämtar när jag berättar att jag glömmer öppna munnen ibland när jag ska dricka kaffe….men det är ju min verklighet. Så underbart oxå att höra från en annan tvillingförälder! Tack för det! Stor kram!

      • Malin skriver:

        Ja! När man är så kaffesugen att man liksom missar ett (viktigt) moment 😂
        Mannen påminde mig om att jag även satte mig på passagerarsidan i bilen när det var jag som skulle köra.

Leave a Reply