september 2020

Heeej!

Jag har en sådan himla härlig fredagskänsla i kroppen! Ser fram emot helgen! Det ska visst regna, men det gör alls ingenting. Vi har en del att pyssla med inomhus. Lite bokhyllor som ska upp, källaren behöver rensas och lite annat smått och gott. Jag vill gå på promenad regnet till trots, ta med oss varm choklad och kanske en bulle. Plantera Narcisser vill jag oxå hinna med.

Jag går och klämmer på äpplena var eviga dag. Skär itu, men alla kärnor är inte bruna ännu, så lite tid kvar ännu innan jag kan dra igång att göra must. Men en äppelpaj får det kanske bli ändå.

Nästan alla tomater är skördade nu och jag har plockat in dem och lagt på fönsterbrädan. Det fyller mig med så mycket glädje ju!

Hösten är ju även grytornas tid och igår plockade jag fram crock poten. Gjorde en köttfärssås på lunchen som fick stå och puttra. Jobbade en del, hämtade barnen och när vi kom hem lektes det först en del i trädgården innan vi gick in. Men när jag öppnade dörren så luktade det ju som om någon stod där inne och lagade mat. Ha! Crock poten är min bästa vän. Bara att koka pasta, göra sallad och så är middagen klar. Smidigare än smidigast!

Ja men ni hör ju! Jag är pepp!

Härlig fredag på er!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Det görs en del cykelutflykter på fritis. Love är så himla peppad och övar här hemma på helgerna. Han har börjat cykla till skolan och jag springer bakom med Alva och Edvin i vagnen.

Men igår sa han ” Jag hittar vägen själv nu! Du kan komma i fatt mig senare!”

Så i morse for han iväg. Och när jag kom i fatt vid skolan möttes jag av det största leendet. ” Det känns bubbligt i kroppen!”

”På mig med!” sa jag.

Jag vet ju precis hur det där känns. Den nyvunna friheten!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Nämen alltså nu sjunger min dator på sista refrängen. Såååå seg och superstruligt att ladda upp bilder. Suck! Men det värsta är att jag har en ny dator……som jag inte packat upp…….ännu mer suck!

Packa upp, föra över filer från min gamla dator innan den säger totalt farväl. Skäms en del, så lyxigt med ny dator ju. Men det är lite som det där med att boka tandläkartid ( suck, suck, suck det har jag inte heller gjort på typ 100 år…..) jag drar på det.

Varför gör jag på detta sättet? Jo jag är både rädd för teknik och tandläkaren.

Ska ta mig i kragen, skärpa ihop mig och fixa till detta nu. Både tänder och teknik.

Men tills dess så får ni gärna spana in denna urtjusiga skapelse.

Edvin har byggt ett fågelbo! Så fort han ser en fågel så skriker han för full hals ” Jag har byggt ett bo till er!!!! Flytta in!!! Nuuuuu!!!!”

Han sa för övrigt en himla bra sak häromdagen när han skulle på kalas. Jag försökte nämligen truga på honom en fin skjorta. Men då sa han ” Nej mamma! Det går inte! Jag blir blyg för mig själv då!”

Tur jag har så kloka barn!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Hej Måndag!

Trots att ryggen min har spökat en del så fick vi allt till en riktigt fin helg.

Jag och Wille gav oss ut på en långpromenad.

Att pausa sådär  vid klipporna. Glittret i havet och så lyssna på Willes funderingar. Om allt! Allt det där som rör spelvärlden, som jag inte riktigt förstår. Tänker att det är ok ändå, att det ändå är gott nog att jag lyssnar. En stund utan att småsyskon pockar på.

Det har även cyklats en del. Ja men ni ser ju farten på den här tösen……phu!

”Nej mamma! Jag kör inte för fort!”

Och titta på detta allvar! Första ”gå bort kalaset” för Alva och Edvin. Det har peppats inför detta i en vecka. Kompis på förskolan som bjöd på födelsedagskalas.

Då åker hatten fram och så en bukett blommor såklart. Fint ska det vara!

Och medan Morgan tog Alva och Edvin på kalas så gjorde jag en pannkakssmet.

Tvillingäggula! Visst ger det tur va?!

Nu hoppar jag in i den här veckan. Alla är friska so far så nu hinner jag visst jobba undan lite. Wihooooo!

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!

Alva och Edvin trivs så bra på förskolan. De pratar sig varma om personalen och de känns så trygga. Men Edvin har varit lite missnöjd med kompisarna. Han har flera gånger försökt förklara för mig vad problemet är. Det har verkat som om de har pratat ett annat språk……eller så pratar de för mycket…….eller kanske inte lyssnar…….eller så är det en skopa blygsel.

Men häromdagen när jag hämtade på förskolan så kom Edvin springandes mot mig och skrek ” JAG KAN PRATA MED KOMPISARNA NU! DOM HÖR MIG!”

Något hade släppt, och nu förstod de varandra.

Underbart!

Något annat som också är underbart är att vi har upptäckt att en granne i området är biodlare och slungar honung till försäljning.

Guld! Rent guld!

Passar mig fint då det verkar som om det halsonda kom tillbaka på mig. Suck!

Tur en kan söta tet med både det ena och det andra……

Allt kommer att ordna sig! Allt kommer att bli bra!