Att få gå i barndom en liten stund.

Ja men åh! Vilken fin dag jag fick igår! När mamma och jag landade hos Ami och Johan då lyste solen som aldrig förr.

Och både vintergäck och snödroppar fanns det gott om.

Men det var ju inte för blommorna vi kom. Det var ju faktist för att få fira Amis födelsedag!

Och hur fint det än är att åka hit hela familjen, med alla barnen, så njöt jag så utav att vara här bara jag, tillsammans med de där människorna som alltid känt mig och där jag kan vara liten igen.

Det är inte helt fel att få falla tillbaka i barndom en liten stund. Inte ta något ansvar. Och på promenaden så var det jag som trampade igenom den där frasigt härliga isen i alla frusna vattenpölar. Ett nöje jag annars lämnar till barnen.

Men som sagt, nu var det ju jag som var barn 😉

Fin promenad! Men finast var nog allt att få titta in i Vävboa!

Titta där! Trots att det faktiskt var Amis födelsedag så var det jag som kom hem med mattor vävda av just Ami! Tänk vilken målbild! Dessa skall inte rullas ut fören vi fått nyckeln till huset, då ska jag som i en cermoni rulla ut dem. Jag kan nästan höra trumpet fanfarerna ljuda!

När mattorna är på plats, då flyttar vi in!

Så försökte vi få till samma bild som förra året. Detta får allt bli en tradition!

På tågresan hem plockade jag upp gelehjärtan och drog igång Downton Abby the movie. Huuuuuur bra får en ha det egentligen?!

Nu är jag så påfylld med energi att jag nog klarar mig hela vägen fram till sommaren! Tack Ami, Johan och mamma för denna gång!