Jullov och en liten strimma sol.

Godmorgon Fredag!

Nu har allt vindarna vänt och jag känner hur förkylningen klingar av. Och igår hann vi fånga solen en liten stund, lycka!

Jag kände mig fin på kyrkbacken i prickig klänning.

Vi höll dock på att frysa ihjäl, det var ju ändå bara en plusgrad ute……

Men strax fick vi gå in och värma oss i Allhelgonakyrkan, det var julavslutning för Wille och Love igår.

Jag gillar verkligen  Allhelgonakyrkan, dels för att den har en perfekt pulkabacke men oxå för att det är en så fin träkyrka i all sin enkelhet. Och när barnen sjunger ” Julen är här” så det skakar i bänkarna då lipar jag järnet.

För att inte tala om när årskurs sex gick upp och med flertalet målbrottsröster stämde upp i ” Imagine there’s no heaven” ja men det är ju så fint att en nästan går i tu.

Rektorn höll ett så otroligt fint och viktigt tal, hela kyrkan, barn och föräldrar höll andan. Om hans egen barndom, när han själv gick i mellanstadiet och hans mamma var sjuk, hur rädd, ledsen och arg han var. Hur han tog ut det på sina lärare, som trots hans utspel stod kvar och ville hans allra bästa. Om hur lärarna krigar för att barnen ska få just det, de allra bästa.

Han knöt ihop det så fint med julens budskap, kärlek och gemenskap. Om vad det enda han då 11 år önskade sig i julklapp, att hans mamma skulle bli frisk igen, att de skulle få ha varandra.

Jag kan relatera till det samma och jag grät så det skakade i kyrkbänken ännu en gång.

Och när vi kom ut ur kyrkan fångade vi den sista strimman sol.

Fika blev det och genomgång av pyssel och uttjänta skolböcker.

Och nu är jullovet här! Nyp mig i armen så härligt!