Skip to main content
All Posts By

Anna-Maria

Bröllopsdag och Anebyhus

By Anebyhusgruppen, Familj, Husdrömmen One Comment

Ja men hörni, det här med bröllopsdag. Som vi ibland firat och ibland glömt bort. Jag har tittat i vårt bildgalleri för och se vad vi egentligen har haft för oss den 5/9 genom åren.

Vi gifte oss som sagt 5 September 2009, 2010 glömde vi alldeles bort att fira. Men 2011 åkte vi till Rosendal, Wille i Morgans famn och Love då i min mage.

2012 tror jag allt oxå att vi glömde av men 2013 hade Morgan fint svall i håret!

2014 var vi knasiga och påväg till teater tror jag bestämt.

2015 minns jag var året vi firade med kaffe och mazarin.

Sen blev det nog ett glapp i firandet men 2017 firade vi med ungar lite var stans. Vi hade ju nyss blivit en familj om 6 personer!

2018 minns jag mycket väl. Morgan låg på sjukhus och var nyopererad. Det kändes än mer viktigt att fira vår dag. Så kanske en vecka efter operationen gick vi ut hela familjen i sakta mak, stannade till utanför resturang Pelikan, där vi hade vår första date. En liten puss och sen vallade vi alla ungarna för lek i en park.

 

Då var vi framme vid gårdagen, 5 September 2019. Vi tänkte allt lite på vår dag sådär på morgonkvisten. Men sen gled den ur tanken. Vi var nämligen helt uppfyllda av vår resa. Färden gick till Anebyhusfabriken som bygger vårt hus. Så otrolig omvälvande och kul för hela familjen att få titta in i fabriken och se hur vårt hus blir till!

Men något som var lika omvälvande var att även om vi redan glömt vårt bröllopsdag så hade Anebyhus koll. Vi blev så överraskade när både tårta och bubbel kom fram. Vilken omtanke! Vi blev både stumma och rörda.

Tack hela gänget på Anebyhusgruppen för en fantastik dag, på så många sätt!

Bröllopsdag och ett erkännande

By Familj, Morgan One Comment

Idag för exakt 10 år sedan så stod jag brud! Det var ju som om det var igår och ändå så avlägset på något sätt.

Morgan är borta på jobb och ringde igår kväll helt förtvivlad. Han hade tappat bort sin vigselring…..han medverkar just nu i en tv serie där hans rollfigur inte bär ring. Han var så säker på att han lindat in den i en bit papper och lagt den på ett säkert ställe för att den inte skulle komma bort…..kändes lite sorgligt att fira 10 årig bröllopsdag utan ring.

Imorse fick jag denna bild

Han hade satt den på ett jätte, jätte säkert ställe men glömt bort den. Rätt gött att den inte var borttappad trots allt

10 år alltså!

Nu ska jag erkänna något som sitter lite långt inne för mig. Förutom det där med bilkörningen så är det viktigt för mig att vara självständig jag vill känna att jag klarar mig själv. Morgan är ju ibland på turne eller har jobb som gör att han behöver sova borta. Jag har alltid varit lite stursk och både tänkt och sagt att jag klarar mig lika bra ensam som när han är hemma. Visst är det lite ängsligt ibland om barnen är sjuka eller skulle få krupp mitt i natten, att rodda det ensam är inte kul. Men jag klarar mig jättebra!

Men nu till mitt erkännande. Jag klarar mig inte alls lika bra ensam! Alltså jag klarar mig såklart, men inte lika bra! Det ligger en ton av saknad i bröstet. Ett visst obehag som gör det näst intill omöjligt att somna. När jag väl somnat så vaknar jag lätt i gryningstimman, gruvar mig än hit än dit och har svårt att fånga fatt i känslan. Många nätter har jag skruvat mig och undrat, vad det är som river mig? Nu vet jag! Det är ju när vi är isär. Dagtid kan jag trivas med att längta efter honom, tiden isär är helt ok, blir fint när en ses igen. Men om natten! Om natten vill jag vara tillsammans. Jag är inte störst och starkast. Jag klarar mig. Men jag vill inte vara  utan dig, Morgan! Grattis på vår dag, jag älskar dig!

Falling Down!

By Familj One Comment

Igår var det allt lite Falling Down varning på mig. Och då har jag inte ens pms.

Jag syftar på filmen Falling Down med Michal Douglas i huvudrullan. Han spelar en man som helt enkelt får nog av alla skitsaker. Han ledsnar på allt trams och inleder en hämndaktion mot allt och alla han möter på.

Det började med att vi skulle på bussen, vi var ute i god tid så barnen skulle ha minst 15 minuters marginal innan skolstart. Men när bussen kommer så visar det sig att dörrparet där man har möjlighet att gå in med barnvagn inte gick att öppna. Jag gick fram till chauffören och sa ”godmorgon, vi har svårt att komma på!” ”jo jag ser det” svarar han buttert. Resenärer i bussen försökte öppna dörrarna inifrån men det var kört. Jag bad återigen chauffören att se om han inte kunde öppna dörrarna. Men då viftar han bort mig som om jag var en irriterande fluga. Han körde iväg och vi fick ta nästa buss som såklart var försenad och barnen kom 10 min försent till skolan. Våra 3 km tog alltså 1 timma!!!

Sen fortsatte dagen med att skitsak las på skitsak. Och när jag väl kom till gymmet och skulle värma upp på löpbandet, kommit upp i fart och körde intervaller, pulsen låg på max. Då knackar en tjej mig på axeln och säger att mitt löpband låter för mycket och kan jag inte byta band? Jag svarar att alla band låter så här, men visst jag byter…..

Nästa band lät precis lika mycket…..

Ja ni hör ju bara skitsaker och jag brukar faktist inte bry mig så vidare värst. Men när jag vid dagens slut var uppe i säkert 10 olika skitsaker så kände jag liksom att nääääää nuuuuu jääääädrar får det vara bra. Därav Falling Down varningen.

Tur jag har så gulliga barn, jag skakar av mig skiten och vänder min blick mot ungarna  istället. Har ju blivit bättre på det där med att skaka av. Men ibland blir det för mycket helt enkelt!

Leka med glasögon är just nu det roligaste som finns. Och gulligaste tycker jag!

Idag är en ny dag, tack och lov för det!

Länk till veckans podd hittar ni här https://play.acast.com/s/familjendahlalling/5dd94b6c-b077-4b68-a525-c393ae7a6cda

Han hade foten i potta och kunde inte komma loss!

By Familj 3 Comments

Godmorgon!

Jag nämnde visst det där med att jag var en smula rädd inför söndagens bilkörning, eller det var allt en underdrift. Rejält skräckslagen är en mer korrekt beskrivning.

Det här med att jag blivit så feg vid just bilkörning är något jag skäms en hel över. Jag som annars är så självständig har helt kapitulerat här. Så rädd att köra fel, köra på någon, bli påkörd, skada barnen osv osv Så lätt det är att luta sig tillbaka och låta Morgan köra. Alltid har jag undanflykter. Min senaste har handlat om vår nya bil. Den är för stor, det är för mycket teknik, den är läskig osv osv….

Men just i söndags tog jag tjuren vid hornen och körde från Ami och Johan mot Stockholm. Sittande i 90 graders vinkel så spänd att jag fick kramp i axlarna. När kilometer las till kilometer så slappnade jag ändå av. På småvägar och landsväg tuffade vi fram med mig vid rodret.

När vi kört en timma kom Morgan på att han glömt sin plånbok hos Ami och Johan……det var bara och vända. Då fick Morgan ta över och det var allt rätt skönt. Jag tar små steg i taget. Ändå rätt nöjd med mig själv! Fast nöjdast var jag att vi hanterade hela den där glömma bort plånboken grejen så bra. För några år sedan hade vi nog blivit surare. Jag hade antagligen surat lite över att vi kom hem allt för sent. Att mina logistik planer om att få barnen i säng i tid, sprack. Det är som om alla barnen gjort oss lugnare. Ingen som helst ide att tjafsa, vi lät Love sätta tonen och det blev Styrman Karlsson hade otur på repet om och om igen.

Han hade foten i pooooootta och kunde inte komma loss…….

Och såhär såg det ut i går morse. Skulle hitta regnkläder till hela familjen samtidigt som Morgan letade efter sin plånbok igen. Han hade nämligen glömt den i bilen i garaget……Han hade oxå bråttom iväg på filminspelning……måndag morgon….

Han hade foten i en potta och denna seglade han hem. Han möttes av sin fru Charlotta, som också har sin fot i kläm. I en byrålåda i en chiffonje Olè! ”

En efterlängtad utflykt!

By Familj 6 Comments

Idag var en så bra dag! En sån där dag jag lägger närmast hjärtat. En sån där dag som kommer värma mig när vintern blåser vasst och magsjukan hägrar runt hörnet.

Vi begav oss till Ami och Johan och spenderade dagen där tillsammans, mamma kom oxå förbi.

Mata får och går i skogen! För mig en ren lyx!

Plocka svamp och fara fram bäst vi vill. Inte säga ”NEEEEJ akta bilen” Barnen fick vara fria och jag med.

Pölar så långa att det gick att kasta macka!

Det är ju såhär jag är uppväxt, mitt i skogen, fri!

Skogen i all ära, det var ju för umgänget i kom! Så efterlängtat. Och där kryper mina minsta upp i samma knä som även jag krupit upp i.

Ja, det var nog sommarens bästa dag!

Nu kan jag acceptera höstens intåg. Det är ok, det blir en sommar igen.

Tack Ami, Johan och mamma, för allt!

En osthyvel och den kreativa katten.

By Familj No Comments

En lördag kan vara så väldigt härlig, men den kan också så himla lätt glida mig ur händerna. Och så slutar det med att ungarna sitter i hinkar och kollar film hela dagen…

Igår bestämde jag mig för att inte tappa greppet. Hade hittat ett så himla fint pyssel. Sånna där ark där man liksom skrapar fram konstverket.

Min tanke var att detta pyssel skulle sysselsätta ungarna lääääänge, så jag skulle hinna städa upp det allra värsta här hemma.

Men Wille hittade en osthyvel och så var det färdigpysslat på 1 min. Men det var kul så länge det varade kan man väll säga och ändå rätt kreativt.

Tur vi hade lite färg också.

Kreativ katt!

Himla fint och titta lite i smyg på den där pysslet. Vad som händer när en inte lägger sig i!

Fastnar ansiktet på pappret tro?

Bra lördag ändå. Nu styr vi kosan mot en efterlängtad utflykt. Mer om det imorgon.

Jag ska i alla fall ge mig på att köra bil igen, har inte riktigt vant mig vid vår nya bil. Faktiskt så nervös att jag mår illa. Jag måste över den där rädslopucken nu! Det är jag som bestämmer och inte bilen!!!

Tvillingboken och en otämjbar familj.

By Familj, Tvillingarna One Comment

Helg så härligt!

Men låt oss titta lite på gårdagen. Fredag eftermiddag spenderades i en fotostudio, eller i alla fall 20 min. Tusen tack till fotografen  som var så snabb, är liksom inte så många minuter att spela på, sådär när eftermiddagströttheten sätter in.

Vi har nämligen blivit intervjuade av Susanne Nylen som skrivit Tvillingboken där vi kommer figurera,  den släpps i Januari. Igår var det alltså dags för fotografering, författaren var så gullig och tog lite bilder bakom fotografen med min telefon.

Ehhhhhh, ja ni ser ju! Känns ändå som att detta är väldigt mycket vår familj. Går inte att tämja!

Alltid, alltid denna överslagshandling hos mig. Morgan slänger upp Alva och jag tror att jag ska få henne i ansiktet eller att han ska tappa henne. Då måste jag både blunda och kasta mig åt sidan……..

Denna bild sammanfattar oss så fint! Alva som alltid är påväg!

Önskar er alla en fin, fin lördag!

Gränsdragning och ännu ett steg närmare!

By Familj, Husdrömmen, Trädgård 4 Comments

Va! Fredag redan? Hänger inte med och är fortfarande kvar i torsdagens gränsdragning.

Vi hade lantmäteriet ute för sätta exakta gränsen. Morgan och jag har efter bästa förmåga vandrat runt med nybyggnadskartan och gissat oss till gränsen. Så skönt att få det svart på vitt. Detta är vårt!

Likt Kung Mufasa kan jag nu blicka ut över tomten och säga till barnen Titta! Allt som solen rör vid, är vårt kungarike! Eller ja, allt inom pinnarna i alla fall 🙂

Tänker sätta snöre mellan pinnarna, kanske gör det utflykterna lite enklare med barnen. Kanske drar inte Alva iväg utan lär sig vart gränsen går.

Om jag får gissa kommer det ta 5 sekunder och sen har hon dykt under repet och är påväg, vidare, framåt!

I helgen blir det utflykter där hon får gå på som hon vill.

Men åh, dessa små steg mot vår husdröm! Det blir mer och mer på riktigt och ändå så ofattbart!

Vår plats på jorden!

Önskar er en riktigt fin helg. Kram från Mufasa

Vädra luftrör och hänga gubbe.

By Familj No Comments

Vabbandet av de stora barnen fortsatte även igår. För sjuka för att gå till skolan men lite för friska för att ligga till sängs. Och så tampas vi ju med den där krupphostan.

Så vi spenderade gårdagens förmiddag utomhus, vädring av luftrör!

Fint att bo så nära vatten!

Hänga gubbe och mata änder.

Riktigt trevligt ju!

Obs! Han hänger bara några cm från marken. Han är visst lite dramatiskt lagd.

Undrar vem han kan ha fått det ifrån…..

Leta hägn och hitta vattenpark

By Familj, Tvillingarna 4 Comments

I söndags innan alla blev sjuka så drev vi runt i Hammarby sjöstad. Målet var att hitta inhägnade parklekar.

Snart börjar Morgan att jobba helg och då är just dessa inhägnade lekplatser ett måste för en tvillingmamma. Jag fick ett tips från en snäll bloggläsare, tvillingmamma även hon 🙂

Att reka skolor och förskolors lekplatser, de är ju ofta inhägnade. Så bra tips!

Sagt och gjort, hittade ett hägn som låg  jättenära lägenheten, här kommer vi nog hänga en del i höst.

Efter att vi hängt och slängt en stund så drog vi vidare, jag hade sett en rolig ”vattenpark” kul fontäner. Men nära både väg och en liten å så inget jag drar iväg med alla barnen själv på. Men när Morgan är hemma passar det ju perfekt.

Vattenlek funkar visst för både stora och små.

Lite blöta drog vi hem.

Varför åka vagn, när en kan sitta på axlarna!

Trevlig onsdag! Och här kommer veckans poddavsnitt https://play.acast.com/s/familjendahlalling/bea8d489-9edc-4954-8b97-83145de79387