Familj

Vi bor just nu precis invid Hammarbybacken. När andan faller på brukar jag gå upp och ner. En stunds motion och rensa skallen. Igår fick jag med mig Wille och Love.

De brukar vandra upp med Morgan och visade mig nu en helt annan väg än den jag brukar ta…..

Så mycket trevligare väg! Tänker att något så litet kan göra mig så glad.

Mitt i allt elände så gav lite vatten och en and mig lyckorus

Jag hade verkligen noll koll på vart vi var. Killarna ledde vägen, rätt in i skogen skulle vi visst.

Och sen skulle vi visst upp här…….bilden gör inte branten rättvisa. Jag kände först att, nääää jag går runt, jag vågar inte, är ju så höjdrädd. Men då sa Love ” Mmmm pappa går aldrig upp här, han går alltid runt istället” Och Wille sa ” Du klarar det mamma, det kommer att gå bra!”

Inte kunde jag backa då! Jag påbörjade stigningen men halvvägs tog det stop. Jag kände gråten i halsen och vill helst ringa mamma och skrika ”Kom och hämta mig!” Jag klamrade mig fast vid gräset och kröp upp resten av vägen.

Om benen var skakiga när jag kom upp? JA!

Det blåste rätt hårt på toppen och jag försökte tänka att den där blåsten tog med sig min rädsla långt, långt bort.

Vissa hade inte skakiga ben, bara massor av spring.

Ännu en backe som inte gör sig rättvis på bild. Här skulle vi alltså ner……

Det var bara o sätta sig ner och röva sig fram bäst det gick…..

Så det där med att ta en annan väg gav mig både lyckorus, skräck och skitiga brallor.

Willes ord ekar fint i mig.

” Du kommer klara det mamma, allt kommer att gå bra!”

Häromdagen hade de utklädningsdag med påsktema i skolan. Love ville såklart vara RÄVPOLIS. Alltså en polis som fångar rävar, rävar som snor goda påskägg och gulliga kycklingar.

Jag älskar, älskar att skolan fortsätter busa och inte blir lamslagen utav läget. Tex hade lärarna ett aprilskämt för barnen. Den 1 april meddelade lärarna alla elever, att de nu pga av Corona måste sitta på sina händer, så smittspridningen skall minska. Och behöver en räcka upp handen så får en räcka upp foten istället. Så underbart att få skämta om det som upptar så stor del utav vår tid just nu. Som kan vara så skrämmande.

Vi upplever att både förskolan och skolan håller sig uppdaterade och återkopplar med tydlig information kring alla nya riktlinjer rutiner. Det känns både tryggt och skönt.

All kärlek till personalen på förskolan och skolan. Tack för att ni håller i!

Allt kommer att ordna sig, allt kommer att bli bra!

Ps. Länk till veckans poddavsnitt hittar ni här https://play.acast.com/s/familjendahlalling/33782d04-7a46-4b02-a074-05c229d15c2a

Yes! Då var vi igång igen! Ett nytt pusselprojekt har fått flytta ut på balkongen.

Igår morse såg det ut såhär.

Och igår kväll såhär!

Varm choklad, popcorn och pussel, mer än så behöver i alla fall inte jag!

Även om jag själv är galet trött på lägenhetslivet så känner jag ändå att jag lyckas göra det bästa utav situationen. Pyssla med små saker som gör stor skillnad. Helgens planteringen var som en stor, stor händelse för Alva och Edvin. Och när jag igår kväll kom ut med varm choklad och popcorn till Wille och Love så kom det ett jubel som hördes över hela Hammarby sjöstad.

Så billigt, så enkelt, så trevligt.

Det är i de små tingen jag vilar.

Allt kommer att ordna sig, allt kommer att bli bra!

Glasbrukssjön, några km från vårt hus har blivit ett trevligt utflyktsmål. En fin och lagom lång promenad igenom skogen ner till sjön.

Det löper en bäck längs med gångstigen och vi bestämde oss för att avvika från vägen och gå längs med bäcken istället.

När vi går så i skogen så fylls hela jag med ett lugn.

Alla fyra på bild samtidigt! Jippi!

Kasta kotte i bäcken var superkul!

Klättra och ta sig fram. Det jublar i mitt hjärta och jag känner hur hela familjen faller rätt på något sätt. Skärmarna är så avlägsna och det är ju såhär det ska vara att vara barn!

Att testa hur många gånger en kan hoppa över bäcken innan en trillar i!

Framme vid sjön!

Terapi kallar jag gårdagens skogspromenad. Vi fikade och kasta stenmackor och alla mådde gott.

Väl hemma väntade en köttfärssås i Crockpoten, perfekt! Lite trötta efter vår utflykt men ändå fyllda med energi. Wille och Love ville ha mer, så Morgan tog med dem uppför Hammarbybacken. Själv använde jag energin till att storstäda köket, lägga på en ren duk. Trivsamheternas, trivsamhet.

Allt kommer att ordna sig, allt kommer att bli bra!

Om det nu skulle bli så att vi hamnar i karantän så har jag förberett oss och kanske allra mest mig själv. Jag har ju nämnt förr, att jag redan nu får klaustrofobi av att bo i lägenhet. Så tanken på att inte alls få gå ut är inte direkt lockande, även om jag såklart förstår att det kan komma att bli nödvändigt.

Jag har hur som helst städat på balkongen.

Jag har torkat av allt med såpa. Doften av såpa är så rejäl och hemtrevlig. Jag blir som lite lugnare.

På med filtar och kuddar, vi har en liten infravärme oxå så kan bli mysigt.

Lite blommor såklart! Ska fotografera åt det andra hållet någon annan dag, har förvisso städat där men det pågår även en jordfabrik…..ska visa senare 😉

Jag har även rotat fram alla pysselböcker vi har. Korsord tycker alla är kul!

Men roligast av allt är ändå frågekortspel.

Hett tipps är att sätta en unge i tvättkorgen medan du viker tvätt. Låt samma unge underhålla dig med frågesport. Det tyckte alla var kul tills Love upptäckte att han fastnat i mina gamla trosor……den minen alltså……

Nu är jag förberedd! Det kommer att ordna sig, allt kommer att bli bra!

Kram på er!

Eh, vad hände i helgen egentligen! Alltså ärligt talat jag vet inte riktigt. Som om jag mest duttade runt än här, än där. Men jag tittade igenom mobilkamerans bilder och hittade ändå detta.

Jag serverade Love varm choklad med marshmallows och solen lyste så fint!

Alva var på ett strålande humör!

Tulpaninspektion!

Jag vet att jag någonstans tänkte på att jag kanske skulle städa poddstudion/barnrummet/Morgans sovplats/förvaring/växhuset……

Men det bidde visst inte så…..

Fast jag var inne här minst 100 gånger, kolla in luktärtorna, hur mycket har det växt nu igen, jag var ju faktist här och kollade för 5 minuter sedan, har något hänt?

Potatisen gror så fint på brickan! Jag har som mål att få till egen färskpotatis till midsommar. Trädgårdsland eller ej!

Detta är en stark målbild, att få bära in potatisen i kjolen!

Ja men ni ser ju! Jag jobbar med målbilder nu!

Men visst fick jag något ur värden i alla fall. Jag fixade med tillbehören till midsommarens potatis. Både dill och gräslök har jag sått. Och så gjort en satts Play do.

Sammanfattningsvis så har barnen varit glada, jag har inte städat men drömt om midsommar.

Bra så!

Jag kommer att dansa i gröngräset! Jag kommer att binda rufsiga kransar. Till midsommar måste den här skiten vara över. Då måste vi kunna ses igen. Syrran och gänget. Mamma och pappa. Och till sommaren SKA jag kunna hälsa på Ami och Johan och inget ska vara farligt! Det måste bli så!

Det kommer ordna sig, allt kommer att blir bra!

För några dagar sedan gjorde vi en utflykt.  Till badplatsen som ligger närmast vårt hus.

Glitter i vattnet och vågskvalp. Kan inte tiden gå lite snabbare, jag vill bo här nu!

Stekta ägg och bacon i vårsolen.

Å så varm choklad såklart!

Det mesta hamnade visst på tröjan. Men inte blev hand ledsen för det. Han fick ju springa ut på bryggan. Den plats som kommer vara hans vardag från och med i sommar.

Vi hittade fler vårtecken och jag fortsätter med mitt mantra.

Det kommer att ordna sig, allt kommer att bli bra tillslut.

Kram på er.