Skip to main content
All Posts By

Anna-Maria

När jag blev frälst, och drömmen om ett Vasalopp.

By Okategoriserad 2 Comments

Jag drömmer inte bara om hus och trädgård. Jag när även en dröm om ett Vasalopp, eller ok vi kan väll börja med Tjejvasan! Min pappa har åkt Vasaloppet flera gånger och är en riktigt fena på längd.

Det är inte jag, långt ifrån. Men jag tycker det är alldeles underbart. Förra vintern spenderade vi julledigheten i Orsa Grönklitt, Alva och Edvin var inte ens året fyllda och tog all min tid. Mamma kom och barnvaktade, Morgan åkte slalom med de stora och Pappa kom och lärde mig åka längd. Den vintern var jag Bambi på hal is. Trots mina staplande försök var jag fast. Som om jag vart religös och Guden jag tillbad var längdskidorna. Att få åka in i allt det där vita, ljudet av skidan mot snön, hjärtat som bankar. Amen!

Julen därefter åkte vi tillbaka, nu var jag lite stadigare på benen och jag satte målet att på 2 veckor åka ett Vasalopp alltså 9 mil.

11 mil senare  ( på två veckor alltså, inte på en och samma dag, jag är väll inte galen heller… ) var jag än mer frälst. Kan man bli annat när pappa erbjuder mig varm hemkokt svartvinbärssaft mitt i spåret. Solen skiner och kroppen bär.

Lycka till alla Vasaloppsåkare! Nästa år är jag där!

Kom och köp, kom och köp!

By Familj, Husdrömmen No Comments

Nu smäller det! På söndag den 10 mars kl 13.00-13.45 och måndag 11 mars kl 17.30-18.00 är ni välkomna till Älvsborgsgatan 1 för visning av vår lägenhet. Våran pärla! Titta här

Det vi föll för när vi köpte lägenheten var främst de stora fönstren. Öppenheten! Sen ligger den så mysigt, Älvsborgsgatan är verkligen en lugn oas men tar man trapporna ner så hamnar direkt i pulsen. Närheten till vattnet och Årstaviken är underbar! Bästa läget helt enkelt!

Tänker oxå att det sitter så jädra mycket kärlek i dessa väggar så den som köper vår pärla kan inte bli annat än lycklig 🙂

Välkomna!

Naturrundan

By Familj, Trädgård No Comments

Innan vi smittade ner min mamma med både magsjuk, halsfluss och ögonsfluss……Så tog vi med henne till tomten.

Pirrigt och kul och visa henne allt. Men oxå jättespännande att försöka artbestämma buskar och träd.

Trädkronorna! Magnifika!

Vad är detta för träd? Någon som vet? Min pappa gissade på Lind. Kan det vara en Lind? Spela min Lind sjung min näktergal!

Syns inte så bra här, men bakom mig ligger min äppellund. Det är en oroväckande lutning på vissa. Kanske måste dom ryka?

Jag längtar så mycket till våren nu, nästan så att det gör ont. Ska bli så fint och se när allt börjar knoppa!

Gårdagen i bilder

By Familj, Morgan, Tvillingarna No Comments

Ibland just innan jag ska till att somna så funderar jag över vart dagen tog vägen. Vad gjorde vi? Vad hände? Var det inte nyss morgon?

Igår dokumenterade jag dagen från morgon till kväll, vi kan ju kika på hur det såg ut.

Vi började med att städa. Gustav som målat vår lägenhet så himla fint kom förbi och målade över det som Alva och Edvin kreerat.

Sen bar det iväg för att kolla kök till huset. Finns en del och välja på. Viktigt att klämma och känna. Eller som Morgan, mima olika göromål…..

Vi kände oss kära och tog kort på det. Jag upptäckte rynkor kring mina ögon, kanske har dom funnits där länge. Hur som helst så älskar jag dom. Jag är vuxen nu!

Barnen tröttnade på vårt städade hem och tog saken i egna händer.

Morgan lekte spa och la en gurkmask. Och så var den dagen tillända.

Det är då som det stora vemodet rullar in.

By Familj, Memory lane, Tvillingarna 3 Comments

Det är bara två veckor kvar till visning av lägenheten. Så alltså hög tid att rensa garderober städa ur förråd och göra fint på balkongen. Vår lägenhet är ju faktiskt riktigt fin. Men allt vårt bös ligger liksom i vägen.

Mitt i renset och röjet så slog det mig, vi ska inte bo här mer. Alltså missförstå mig rätt. Jag är färdig här! Men all tid vi har bott här, alla barnafötter som rusat omkring och gjort avtryck. Jag känner hur vemodet sipprar in.

En barnhand mot en  smutsig fönsterruta, finns det något gulligare?

Jag rensade ut bland barnens kläder. Det mesta som är urvuxet skänker vi till välgörenhet. Men dessa två små, små, små stickade tröjorna måste jag bara spara. Min mamma som stickat. Tänk vilka små gryn dom var.

Och så hittade jag en kartong eller ska jag kalla det en tidskapsel. Hjälp! Brev får en bästis som pluggade i London, Kuvert med mormorshandstilen, korten på mig. Den jag var då. Samma men olika. En annan dag ska jag bläddra och läsa. Men idag fick locket läggas på, i dubbel bemärkelse.

Kolla här då! Fantastiska fotograf Klara Granberg hade i uppdrag att fotografera för Nöjesguiden på temat vinnare. Hon vill ha någon som kunde gråta en skvätt. Och gråta det kan jag….

Ja jösses, vemodet sköljde över mig. Så länge sedan och ändå bara ett andetag bort på något sätt.

Här ska vi bo!

By Familj, Husdrömmen, Trädgård 4 Comments

Februari bjöd på en riktig skitmånad! Januari var desto bättre. Vi åkte till tomten för att inspektera. Blir en smula rörd när jag ser alla ungarna ränna omkring. Tänker på hur åren kommer gå. Det är här vi ska bo! Här ska dom växa upp. Och när dom en dag är stora med egna hem kommer dom tänka tillbaka på just denna plats. Förhoppningsvis med glädje!

Morgan hade med sig ritningen och stegade ut vart huset kommer ligga. Jag nyper mig i armen. Är detta verkligen sanning? Kommer det stå ett hus här? Där vi ska bo?

Det jag älskar med tomten är att den är som uppdelad. Längst bak kommer huset ligga, och till höger från huset sett är ett parti skogstomt. Vi kommer behålla den delen så. Tänker trädkoja, linbana. Kul häng för barnen, ja oss oxå. Till vänster om huset ner mot tomtgränsen ligger äppellunden. Där drömmer jag om en bänk i all enkelhet. Tänk er att sitta under ett blommande äppelträd, kanske med en kaffe och en bra bok. Nyp mig i armen!  Mitt framför huset blir en del gräsyta, kanske plats för pallkragar och framtida växthus. Nyp mig i armen gånger två.

sjukstugan

By Okategoriserad 2 Comments

Ja, ja vet att februari kallas vabbruari och att det bara är att gilla läget. Men när magsjukan från helvetet så sakterliga klingar av för att istället ersätts av förkylningen deluxe. En förkylning som bjuder på en hosta som kommer långt långt ner i bröstet. Självklart hög feber. Vi kan ju krydda det hela med ögonfluss och blödande hälsprickor. När alla 6 i familjen är drabbade.

Jag kände paniken komma krypande. Edvin var nog sämst av oss alla och efter ett läkarbesök konstaterades streptokocker. Tack och lov för penselin! Sen va det bara att retirera, vi gjorde om vardagsrummet till en stor säng, film, paddor och glass till middag. Och tillslut, tillslut vände det!

Vem tar hand om vem?

När barnen klär sig själva och hoppar upp i vagnen. Då vänder det nog.

Bra nu!

Messade den här bilden till mamma och hon svarade – Vilken rikedom du har! Jag kan bara hålla med!

Hur kan han med?

By Familj, Morgan 6 Comments

Jag har så svårt att förstå detta! Hur kan han koncentrera sig? Jag försöker putta ut honom. ”Gå och sätt dig på något cafe och jobba”, säger jag. ”Näääää”, svarar han, jag vill ju vara här med er. Mitt ibland ungar, ofta med någon klättrande på sig, så skrivs det både böcker, pjäser och manus. Filas på folder eller förbereder föreläsningar. Någon skön skrivbordsstol? Nä! Oftast på toaletten i det lilla mellanrummet av tid när Alva och Edvin badar.

Han kan stänga ute ljuden och mitt i familjekaoset arbeta. Jag ska erkänna att det har ibland stört mig men har oxå avundats det faktum att han kan fokusera i kaos. Älskar att han är sån. Vet inte hur många gånger jag läst om ”stora konstnärer”, ”Genier” som förverkliga sig själva på bekostad av sina barn och sin familj. De är i centrum och familjen är statister i deras liv. Dom kan försvinna iväg och hitta sin kreativitet i nån skrivalya, åker utomlands för att hitta sina inre behov. De måste verkligen få tid för sig själva, få utlopp för konsten som ska värkas fram i oceaner av tid.

Men inte Morgan!  Uppföljaren till ”Kriget är slut” avhandlas på detta sätt. Med och ur kärlek.

Att välja husleverantör.

By Familj, Husdrömmen No Comments

I samarbete med Anebyhusgruppen.

Ok!  Vi har en tomt. Återstår ett hus!

Efter att ha letat lägenhet och hus, i så många år, visste vi ganska säkert vad vi ville ha. Vi skrev en liten ”kravspecifikation” på vad vårt hus skulle innehålla. Sen sonderade vi terrängen bland alla 100-tals hustillverkare. Valde ut ca 10 av dom mer väletablerade företagen. Vi googlade, plöjde bloggar och beställde tonvis med kataloger.
Den ena tjusigare än den andra. 

Vi kan ingenting om att bygga hus så vi skrev ner massor av frågor. Ringde runt till dom olika tillverkarna och bokade möten på deras fina kontor. Efter varje möte hade vi blivit lite klokare men också med nya frågor. Nästa möte med ny tillverkare kunde vi ställa mer kluriga frågor. Vi förstår att alla tillverkare pratar i egen sak därför måste man också googla och prata med folk som byggt hus. 

Vi ska ju göra den största investeringen i livet och vill därför att rätt hustillverkare verkligen är RÄTT. Mycket ställs på sin spets. Vi ska sälja landet, lägenhet och ja, satsa allt vi har med tid, pengar och energi.   De flesta husbyggare va jättebra, andra mindre bra och någon svarade:
– Klicka på hemsidan och tryck på köp!
Det är inget svar man vill ha.

Offert
Ett bra tips vi fått var att göra en offert. Berätta vad man vill ha, behöver och drömmer. Sen frågar man varje hustillverkare vad den drömmen skulle kosta. Vi ville ha ett totalpris för allt. Inga dolda kostnader. Självklart kan saker hända, bli försenade, gå fel osv. Det får man lägga in i reservposten i budgeten. Så vi önskade en prisbild som stämmer lite med verkligheten när vi sticker nyckeln i låset. Vad har det då kostas oss? Ju ärligare desto bättre.

Morgan gjorde en 6 sidor offerförfrågan där han visade bilder, tänkta planlösningar, området, detaljplaner, stil och utseende med moodboard.

Prisbilden
Vi upplevde att det skiljde sig i prisbild. Inte så mycket på materialet för själva huset men byggkostnader, markarbete, vad som ingår och annat runtomkring. Säljarna valde att berätta lite olika vad de tog betalt för.

Val av husbyggare.
Dom flesta väletablerade tillverkare bygger bra hus och är oftast professionella, hade vi fått lära oss. Det handlar mer om den personliga kontakten. Att träffa en bra och trevliga säljare är inte svårt. Frågan är om vi kan lita på dom om det skulle krisa?  Den personkemin är olika för alla människor.

Det tog någon timme efter att vi skickat vår offert som säljaren Anders Hogbring från Anebyhusgruppen ringde. Anders var otroligt tillmötesgående. Från första mötet kändes det jättebra. Han var ärlig i vad man fick bygga enligt detaljplanen och alla kostnader var noga specificerade. Saker vi upplevde andra ”glömde”.

Arkitekt
Anders satte ihop oss med arkitekten Ingemar Medlöw. Någon dag senare stod vi på tomten tillsammans. Vi fick berätta om våra drömmar, om vår familj, våra behov. Ingemar lyssnade, ställde frågor och vi upplevde honom som en snäll, mjuk och varm person. Han förstod våra behov. Ingemar pekade runt på tomten hur solen vandrar. Var den går ner, vid olika tider på året. Placeringen av huset i förhållande till grannar osv. Någon vecka senare återkom Ingemar med en handritad gammeldags ritning. Det är så mycket man måste ta hänsyn till; Hur högt man får bygga, hur stort, vilken stil osv. Allt är reglerat enligt detaljplaner. Vi kan ha en dröm men om detaljplanen begränsar går det ju inte. Därför måste vi bygga smart och effektivt för att tillgodose vår önskan om ett hus för 6 personer. Ingemar visade oss ett hus som var, för oss, fantastiskt!  Inte bara ritat våran dröm, han hade ritat det vi inte visste att vi drömde om.

Anebyhus
Med tanke på Anders bemötande, ärlighet och engagemang och Ingemars fina ritningar så bestämde vi oss för Anebyhus.
Nu börjar nästa resa. Kvalen om alla valen.
 

Kultur och spyhink

By Familj, Morgan 2 Comments

Innan magsjukan kom och golvade oss totalt, så var vi bara lite förkylda.  Jag tjusade till mig, plockade ihop en bukett, tog med mig Love för att gå och titta på ”Så som i himmelen” på Oscarsteatern, där Morgan medverkar. Mamma kom ner från Mora och tog han om Alva, Edvin och Wille under tiden. Så mysigt att få spendera ensam tid med ett av barnen och få ge Love min totala uppmärksamhet. Lyxigt! Love jublade av stolthet när han såg Morgan på affischen. För att inte tala om när Morgan gjorde entré. Stoltheten liksom pös över alla bräddar.

Så stolt! Pappa på affischen!

Bästa platserna! Förväntningar hos alla i publiken mest hos oss.

Oscarsteatern! Så fantastiskt fin! Love tyckte dock att det var himla märkligt med nakna personer i taket.

Men vilken föreställning! Jag var faktiskt helt golvad! Vilken ensemble! Vilka röster, vilket tryckt och klang. Det kändes liksom som om dom sjöng rätt in i skelettet på mig. Jag skratta, grät, imponerades om vart annat. Det tog aldrig slut. Om jag ska nämna Morgans prestation; Jag var både imponerad och stolt.

Har ni möjlighet att gå och se denna föreställning så tveka inte! Se den! Se den! Se den!

Jag och Love skyndade oss hem för att släppa iväg mamma och Wille som skulle se kvällsföreställningen. Dom njöt minst lika mycket som mig och Love. Helt knockade.

Morgonen efter vaknade jag av att Love mådde illa. Sen föll vi som käglor en efter en. En timme innan Morgan skulle gå iväg till teatern föll även han ner över en hink. Sen låg vi hela familjen i två dagar bland hinkar, svettiga lakan och halvätna smörgåsar.

Mamma klarade sig längst, men inte tillräckligt länge, i Borlänge, en timme innan Mora gav hon upp. Klev av tåget och putsade ett gathörn. Så alla Borlänge-bor mamma ber om ursäkt, men hon hade inget val. Pappa körde ner från Mora och hämtade hem vraket. Stackars, stackars mamma. Och stackars, stackars oss!