Morgan

Idag för exakt 10 år sedan så stod jag brud! Det var ju som om det var igår och ändå så avlägset på något sätt.

Morgan är borta på jobb och ringde igår kväll helt förtvivlad. Han hade tappat bort sin vigselring…..han medverkar just nu i en tv serie där hans rollfigur inte bär ring. Han var så säker på att han lindat in den i en bit papper och lagt den på ett säkert ställe för att den inte skulle komma bort…..kändes lite sorgligt att fira 10 årig bröllopsdag utan ring.

Imorse fick jag denna bild

Han hade satt den på ett jätte, jätte säkert ställe men glömt bort den. Rätt gött att den inte var borttappad trots allt

10 år alltså!

Nu ska jag erkänna något som sitter lite långt inne för mig. Förutom det där med bilkörningen så är det viktigt för mig att vara självständig jag vill känna att jag klarar mig själv. Morgan är ju ibland på turne eller har jobb som gör att han behöver sova borta. Jag har alltid varit lite stursk och både tänkt och sagt att jag klarar mig lika bra ensam som när han är hemma. Visst är det lite ängsligt ibland om barnen är sjuka eller skulle få krupp mitt i natten, att rodda det ensam är inte kul. Men jag klarar mig jättebra!

Men nu till mitt erkännande. Jag klarar mig inte alls lika bra ensam! Alltså jag klarar mig såklart, men inte lika bra! Det ligger en ton av saknad i bröstet. Ett visst obehag som gör det näst intill omöjligt att somna. När jag väl somnat så vaknar jag lätt i gryningstimman, gruvar mig än hit än dit och har svårt att fånga fatt i känslan. Många nätter har jag skruvat mig och undrat, vad det är som river mig? Nu vet jag! Det är ju när vi är isär. Dagtid kan jag trivas med att längta efter honom, tiden isär är helt ok, blir fint när en ses igen. Men om natten! Om natten vill jag vara tillsammans. Jag är inte störst och starkast. Jag klarar mig. Men jag vill inte vara  utan dig, Morgan! Grattis på vår dag, jag älskar dig!

Det här med att flytta, och packa ner, och packa upp, och packa hit, och packa dit…..

Jag blir alldeles snurrig av alla grejer och lite nedstämd. Så mycket skit vi samlat på oss!!! Inte för att vi är några särskilda samlare utan mer att vi av ren lathet inte gjort oss av med allt det där vi faktist inte behöver. Men nu så! Det mesta är faktist utrensat, och vi har skänkt otaliga säckar med kläder till välgörenhet.

Men så längst ner i en låda hittade jag detta – En Tippenklocka, en trolleritumme och dockan Bebbe från Höjdarna. Tillsammans med flyttfikat så sammanfattar det Morgan så himla bra! Sött, skoj och lite lurigt!

Blir lite extra kär och det kan behövas såhär i flyttkartongskaoset.

Kram på er och trevlig helg!

Det finns några grejer jag oroat mig för inför detta med husbygget.

1- Att få lägenheten såld, det kan vi ju checka av nu.

2- Vart tusan ska vi bo medan huset byggs, det måste vara bra för barnen!!!!! Och nu är det check även här! Samma dag som vi sålde lägenheten hittade jag en fyra för oss att husera i ett år framöver. Vi har någonstans att bo!!!! Tjohooooo!!!!!

Jag hade räknat med något mer spartanskt, kanske två rum och kök, det kan ju oxå funka. Men nu blir det alltså en fyra! Lyx! Garage finns det oxå, bara där kommer vi spara pengar på alla parkeringsböter Morgan vanligtvis drar på sig…..

Se så glada vi är!!!

Se hur raka tänder Morgan har! Å då har han aldrig haft tandställning! Jag är faktiskt lite avis